Trauma bonding

Det finns en del psykologer som pratar om begreppet trauma bonding (traumatiskt band) när det kommer till våldsamma relationer. Men vad är trauma bond och hur kan det uppstå?

Den här artikeln är skriven av Tjejjouren Dalia i Borlänge. Om du vill referera till artikeln, kom ihåg att nämna att texten är hämtad från Tjejjouren Dalias hemsida. Tack! <3

Känslomässig berg och-dalbana

I våldsamma relationer är det väldigt vanligt att förövaren utövar psykiskt våld och växlar mellan värme och kyla. Alltså, att ena sekunden är förövaren taskig, men sen säger hen förlåt och är världens gulligaste efteråt – sen börjar det om igen. Det här kan göra den utsatte förvirrad, och få den utsatte att tro att förövarens ”snälla sida” är den riktiga sidan. Det är lätt hänt att en börjar anpassa sig för att försöka få den ”snälla sidan” att vara framme hela tiden, men tyvärr hjälper inte det eftersom förövaren utsätter dig för psykiskt våld. Det är aldrig ditt fel att du blir utsatt för våld och det spelar ingen roll hur mycket du anpassar dig. <3

Med dessa svängar mellan värme och kyla, bra och dåligt och toppar och dalar bildas väldigt starka känslor. Det är fullt förståeligt. Ilska och ledsamhet varvas med kärlek och glädje. Straff varvas med belöning. När relationen är dålig känns allt jättedåligt. Men när relationen är bra känns allt helt fantastiskt. Det är väldigt starkt och skapar starka känslor hos oss. Det kan göra att du får ett extra starkt känslomässigt band till förövaren. Det kan kännas som att det är ni två mot världen eller att ingen annan kan förstå er kärlek. Det här är dock inte ett hälsosamt förhållande, utan snarare en respons på alla extrema svängar förövaren utsätter dig för. Det är vanligt att känna sig beroende av sin partner vid trauma bonding.

Vad menas med att ha ett traumatiskt band till den som misshandlar en?

Tänk dig ett tjockt rep, med många små snören inuti. Att bara ta en kökssax och klippa ett så tjockt rep rakt av fungerar inte särskilt enkelt - ellerhur?

Om du istället naggar upp de små snören lite i taget, kan du tillslut klippa igenom repet. Ungefär så kan ett traumatiskt band förklaras. De små snörena kan beskrivas som alla de saker som gör att du stannar kvar med en partner som misshandlar dig. Exempel på vad snörena kan vara:

  • Kärlek och passion 
  • Hoppet om att han ska ändra sig och att allt ska bli bra
  • Skuldkänslor över saker man själv gjort
  • Barn - önskan om en familj
  • Att man blivit nedbruten och tror att ingen annan vill ha en
  • Rädsla och oro för framtiden
  • Att man tror att det är en själv som orsakar våldet
  • Ekonomi och tillgångar, svårigheten att överleva ensam ekonomiskt
  • Hat
  • Tvivel

Det är inte svårt att förstå att relationer ibland kan kantas av väldigt starka känslor. Ofta har man investerat så mycket tid, energi och känslor i en traumatisk-bindning-relation att det känns hemskt att "ge upp" allt som man har kämpat för. Tyvärr kan sådana känslor ofta göra att man stannar kvar allt för länge i något man inte mår bra av.

Det är ofta väldigt svårt att klippa en relation präglad av traumatiska band "rakt av". Ofta behöver man göra upp med ett snöre i taget för att sakta börja bygga upp ett motstånd mot våldet och en motivation till att förändra sin tillvaro. T.ex kanske man behöver lämna och gå tillbaka till förövaren flera gånger innan snöret "Hopp" kan klippas - tillslut tappar man hoppet om att hen kommer att förändras och det kan vara en viktig del i processen att själv få upptäcka det, även om det gör ont.

 

Barndomen kan ha viss betydelse för trauma bonding

Vår uppväxt, oavsett hur den såg ut, är något som vi är vana vid. Det vi är vana vid kan, omedvetet, kännas ganska tryggt och vara något vi vänjer oss vid. Om din förälder/vårdnadshavare ignorerade dig som barn kanske du redan som liten har anpassat dig efter det. Då kanske det känns ganska vanligt att träffa en partner som är lika känslomässigt otillgänglig som din förälder var. En avhandling där barn från våldsamma hem följdes upp visade att 50% av flickorna hamnade i minst en våldsam relation under sin tonårstid (Hindberg, 2006 s.94). Däremot kan alla hamna i en destruktiv relation och utsättas för psykisk misshandel. Det är aldrig ditt fel att du blir misshandlad.

Trauma bonding och kärlek är inte samma sak

Det är viktigt att komma ihåg att trauma bonding och kärlek är olika saker. Hur du anpassar dig för att överleva en våldsam relation är inte samma sak som en trygg kärleksrelation. Det kan till och med kännas tråkigt och ”segt” att inleda ett sunt förhållande efter att en varit i en relation präglat av trauma bonding. Det sunda förhållandet innehåller ju inte alla dessa stora svängar och extrema känslor, och det kan kännas ovant till en början. Du är värd en sund och trygg relation som får dig att må bra. Kom ihåg att våld aldrig är ett tecken på kärlek.

Skrivet av Tjejjouren Dalia i Borlänge

Källa: Hinberg, B. (2006) Sårbara barn - att vara liten, misshandlad och försummad.

Kategorier:
Omvärldsbevakning