Nyheter

Feministiska valkollen 2026 – så svarar partierna

Var står egentligen KD i frågan om altruistiskt surrogatmödraskap, och är Vänstern nöjd med det föreslagna grundlagsskyddet för abort? I Feministiska valkollen 2026 har Roks ställt frågor om feminism och mäns våld mot kvinnor till riksdagspartierna!

Sofia Börjesson

I september är det val. Frågor som sjukvård, migration, lag och ordning samt skola dominerar den politiska debatten. Men frågor som berör kvinnors och tjejers trygghet och säkerhet – mäns och killars våld mot kvinnor, tjejer och barn – får alltför sällan samma uttrymme. Trots att det systematiska våld vi kvinnor och tjejer utsätts för präglar våra liv. 

Som kvinna påverkas vi direkt av de politiska beslut som fattas inom dessa områden. Därför har vi i denna feministiska valkoll frågat var partierna står i frågor om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn. Det inkluderar bland annat våld i hederns namn, prostitution, pornografi, surrogatmödraskap, abort, behandling för våldsutövande män, samtyckeslagen, våld mot äldre kvinnor samt stödet till kvinnojourer, tjejjourer och skyddade boenden. 

En färsk Novus-undersökning visar att 63 procent av befolkningen anser att det är viktigt att det finns en kvinnojour eller tjejjour nära där de bor. Hela 81 procent tycker att barn ska ha rätt att följa med sin våldsutsatta mamma till ett skyddat boende. Samtidigt riskerar nya reformer att försvåra just detta. 

Det är positivt att många partier vill stärka stödet till kvinnojourer och tjejjourer. Men det räcker inte med ekonomiska satsningar – kvinnor och tjejers erfarenheter måste också tas på allvar. Jourrörelsen har under lång tid bidragit med kunskap och erfarenhet som lett till viktiga reformer, som lagen om grov kvinnofridskränkning och sexköpslagen. Mäns våld mot kvinnor hade inte ens varit på den politiska dagordningen om det inte vore för jourrörelsen. När politiken lyssnar på kvinnor och på jourrörelsen kan verklig förändring ske. 

Varje dag möter kvinnojourer och tjejjourer kvinnor och tjejer som utsätts för våld, hot och kontroll. De ser när samhällets skyddsnät brister, när rättssamhället sviker, när våld osynliggörs och när lagförslag riskerar att försämra skyddet för utsatta kvinnor, tjejer och barn. Därför är det avgörande att kvinnojourer och tjejjourer även fortsättningsvis kan verka självständigt och fritt. Kvinnor och tjejer utgör hälften av befolkningen. Våra liv ska inte vara en sidofråga i valrörelsen. 

Inför valet måste partierna visa var de står – för det handlar om vår säkerhet, vår frihet, våra kroppar och vår rätt att leva utan våld, hot och exploatering.

Läs Feministiska valkollen 2026 här