Vi möter ofta tjejer som har problem med maten och mår väldigt dåligt över sina kroppar. En ätstörning är en sjukdom som innebär att maten och kroppen tar alldeles för mycket tid och energi från en. När maten, vikten, träningen och utseendet hindrar dig i din vardag behöver du stöd och hjälp. Det finns bra hjälp att få mot ätstörningar och de flesta blir friska igen.
Den här artikeln är skriven av Tjejjouren Dalia i Borlänge. Om du vill använda texten måste du referera till oss.
Måste jag vara smal för att vara sjuk?
Nej. En ätstörning handlar inte om hur mycket en väger. Det handlar om hur mycket tid och energi som går åt till att tänka på och ”mixtra med” mat, vikt eller träning. Det handlar om hur dåligt en mår och hur mycket maten hindrar en i sitt liv. 75% av alla vuxna med ätstörningar är inte underviktiga enligt riksÄT (ett nationellt kvalitetsregister för ätstörningsvård).
Men det är väl vikten som är viktigast...?
Självklart kan din kropp ta stor skada av att vara underviktig. Men en ätstörning är en psykisk sjukdom och handlar väldigt mycket om det psykiska lidandet. Ångesten, oron, kontrollbehovet, nedstämdheten… Att kanske undvika sina vänner eftersom vännerna helst äter fika när de ses. Att kanske bråka med sina oroliga föräldrar eller känna sig helt ”avstängd” och okoncentrerad i skolan. Att kanske inte kunna tänka på något annat än mat, samtidigt som en skäms över sina tankar. Att kanske aldrig kunna bestämma sig för vad en ska äta och tveka fram och tillbaka. Att kanske känna sig oerhört ensam med sitt dåliga mående och känna sig tvungen att låtsas att allt är bra. Att kanske hata sig själv, äcklas och skämmas över sin kropp och sitt beteende. Detta är bara några exempel på det psykiska lidande som kan förekomma när en har en ätstörning.
Självklart är det viktigt att se till kroppens mående och att åtgärda skador på kroppen. Men kom ihåg att en ätstörning är en psykisk sjukdom med kroppsliga symptom. Oavsett vad du väger är du värd att få rätt hjälp och stöd för att bli frisk igen.
Vilka sorters ätstörningar finns?
De två mest kända ätstörningarna är anorexia nervosa och bulimia nervosa, men de är långt ifrån de vanligaste. Den vanligaste av alla ätstörningar heter ospecificerad ätstörning (tidigare UNS). Den innebär att du inte uppfyller alla krav för varken anorexi, bulimi eller hetsätning.
Gemensamt för anorexia, bulimia och UNS är att du som är drabbad känner att kroppen, maten och vikten är det viktigaste av allt. Du mår väldigt dåligt psykiskt och vill förändra din kropp (bli smalare, mer vältränad, snabbare..) och få ”kontroll”.
Anorexia
Anorexia är en allvarlig sjukdom som innebär att du bantar så hårt att du svälter dig själv. När en har anorexia är en underviktig men är ändå rädd för att bli tjock och svälter. Hela livet handlar om mat och vikt och detta styr hela ens tankar. Det är vanligt att ha svår ångest, känna sig rastlös, ljuga för närstående och att ha mycket tvångsmässiga beteenden. Anorexia är mycket farligt för kroppen och psyket. Sjukdomen påverkar hela livet för den drabbade och närstående.
Bulimia
Bulimia är en allvarlig sjukdom som ofta innebär att du, precis som en person med anorexia, försöker att banta väldigt hårt men att du regelbundet tappar kontrollen och hetsäter. Ibland kan du försöka att bara äta ”vanligt” mellan hetsätningarna och inte banta. Efter att du hetsätit kompenserar du för det du ätit så att du inte ska gå upp i vikt av det. Det kan till exempel vara genom extrem träning, svält, kräkningar eller laxeringsmedel. Observera att du inte måste spy för att ha bulimi. Det är vanligt att kroppen är i svält trots hetsätningarna.
Hela livet och ens tankar kretsar kring mat och kroppen. Det är vanligt att ha svår ångest över kontrollförlusten som upplevs vid hetsätning och att känna sig ”misslyckad” och odisciplinerad. Det är vanligt att vara deprimerad, skada sig själv och känna skam för sitt beteende. Sjukdomen är mycket farlig för både kroppen och psyket och påverkar hela den drabbades liv.
Hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning är en sjukdom som innebär att du äter stora mängder på ett okontrollerat sätt, det vill säga hetsäter, regelbundet. Till skillnad från bulimia så innebär hetsätningsstörning att en inte kompenserar för det en ätit. Det är vanligt att känna stor skam och ångest över kontrollförlusten. Det är vanligt att ljuga och dölja hetsätandet för andra och att vara deprimerad.
”Ortorexia”
Ortorexia är inte en diagnos i sjukvården men ingår i ospecificerad ätstörning, UNS. Ortorexi innebär att du är fixerad vid att leva hälsosamt till den grad att det blir skadligt. Det är vanligt att överträna mycket och äta extrem kost som en själv tycker är ”hälsosam”. Ortorexi kan tyckas vara ganska likt anorexia, men skillnaden är att någon med ortorexi vill vara hälsosam medan någon med anorexi vill vara smal.
När du har ortorexi har du ofta stränga regler kring hur du ska träna, och om det inte följs blir du upprörd och får ångest. Du tränar trots att du är sjuk och är ofta rädd för att vara ”otränad”. Kosten ska ofta vara ”nyttig” enligt en själv, t.ex fettsnål eller kolhydratsnål, eller vegansk för att ta några exempel. Det centrala är att du mår väldigt dåligt när du inte kan följa eller klara av dina ”regler”. Det är vanligt att prioritera bort sociala aktiviteter eller sömn för att träna, att ha mycket ångest och att känna sig sliten. Ortorexi är farligt för både kroppen och psyket.
Ospecificerad ätstörning/UNS
UNS är den vanligaste ätstörningen som de allra flesta drabbade har. Det innebär att vissa saker från en diagnos stämmer in, men vissa saker inte. Du kan ha en blandning av olika diagnoser samtidigt till exempel. UNS kan se ut nästan hur som helst. Det handlar om att du har en klinisk ätstörning, men inte stämmer in på alla diagnos-kriterier för anorexi, bulimi eller hetsätning. Ätstörningar är alltid skadliga för kroppen och psyket.
Är UNS inte lika allvarligt som andra ätstörningar?
Allvarligheten har inte att göra med vilken diagnos du har fått. Lidandet är lika stort som vid andra ätstörningar. Det är viktigt att inte fastna vid en specifik diagnos. Det viktiga är att se att en mår dåligt och att kunna få hjälp och stöd för att bli frisk igen.
Har jag en ätstörning/ätstörda beteenden?
Känner du igen dig i ett eller flera symptom – ta det på allvar!
- Du bantar allt mer och känner dig väldigt upptagen av vikt, mat och träning
- Du vill inte följa med dina vänner ifall de ska äta mat
- Du känner dig tjock och vill gå ner i vikt trots att du inte har någon övervikt
- Du har börjat plocka bort livsmedel, t.ex socker, fett eller bröd
- Du tänker mycket på ”bra” och ”dålig” mat
- Du måste planera vad du ska äta och hur du ska träna
- Du mår väldigt dåligt över din kropp
- Du räknar kalorier och väger dig ofta
- Du känner dig stressad över dina mat, vikt och träningsmål
- Du tappar ibland kontrollen och hetsäter
- Du tränar eller svälter för att ”kunna” äta senare
- Det händer att du kräks, använder laxeringsmedel eller mediciner för att känna dig smalare
- Du döljer dina problem med maten
- Du känner dig tvungen att äta mindre vid nästa måltid ifall du ”överätit”
- Du är rädd att du ska tappa kontrollen och äta jättemycket
- Du tror att smal = lycklig
Symptom från kroppen vid ätstörningar
Hur kroppen reagerar på din ätstörning beror på hur kroppen mådde innan, hur länge du varit sjuk och hur dina dagar ser ut. Alla ätstörningar skadar kroppen på något sätt, vissa mer och andra mindre. Här är några exempel på vad som kan ske i kroppen vid ätstörningar. All fakta nedan baseras på boken ”Mattillåtet” av Gisela Van der Ster, dietist med stor erfarenhet av ätstörningar, samt patientinformation från Dala ABC (ätstörningsenhet).
- Brist på järn – kan bli blodbrist: Trötthet, blekhet, fryser, dålig ork
- Brist på salt: Törst, svullnad, svimning
- Brist på kalium (vid kräkning/laxering): Kramp i händer/fötter, rubbning av hjärtrytmen (mycket farligt)
- Brist på kalcium: Hål i tänderna, urkalkat skelett (speciellt om mensen försvunnit)
- Brist på protein: Svårt att hålla tätt, svullnad, svaga muskler
- Brist på fett i kosten:Tvångsmässighet, bidrar till proteinbrist, torrhet i t. ex. huden
- Brist på MAT! Svält: Trötthet, orkeslöshet, depression, irritation, tänker på mat hela tiden, tvångsmässighet, lågt blodtryck, låg puls, låg kroppstemperatur, svaga muskler, mensen försvinner, håravfall, sköra naglar, kalla händer och fötter, svårt att koncentrera sig, ångest och rubbning av hungerkänslor. Dessutom är problem med magen mer regel än undantag.
Kom ihåg! Din kropp kan svälta oavsett din vikt.
Ditt psykiska mående är viktigt
Även om du inte har så många kroppsliga symptom på ätstörningar är ditt psykiska lidande lika viktigt att ta på allvar. Kom ihåg att ätstörningar är en psykisk sjukdom (som kan påverka kroppen också). Du förtjänar alltid hjälp, kom ihåg det.
Kräkningar och laxering kan orsaka:
- Frätskador på tänderna
- Sår i matstrupen och magsäcken
- Försämrad tarmfunktion
- Brist på kalium och uttorkning – kan påverka hjärtat!
Tvångstankar och ätstörningar
När en har en ätstörning, och särskilt om en är i svält, är tvångstankar och tvångshandlingar kring mat och vikt mycket vanliga. Du kan även få tvång som handlar om andra saker än maten, t.ex om renlighet.
Exempel på tvångstankar en kan få till följd av sin ätstörning:
- Om jag äter fett kommer jag att rusa upp i vikt direkt
- Om jag inte tränar varje dag kommer jag att bli tjock
- Vägde jag verkligen X? (Behöva väga sig flera gånger för att vara ”säker”)
- Tänk om jag har gått upp i vikt
Body checking kallas det när en tvångsmässigt kontrollerar sin kropp:
- Väger/mäter/speglar sig flera gånger
- Provar gamla kläder, provar olika storlekar för att se att en fortfarande är smal
- Tar bilder på kroppen, jämför kroppen med gamla bilder
Läs gärna mer om tvångssyndrom här på vår hemsida. Vill du läsa mer om body checking? På vår instagram @tjejjourendalia hittar du ett inlägg om det!
Få hjälp
Om du har en ätstörning är det viktigt att söka hjälp. Du är värd att må bra och leva ett liv i frihet. Dessutom kan ätstörningar skada din kropp. Du kan vända dig direkt till en specialiserad ätstörningsmottagning om du vill. Du kan också vända dig till vårdcentralen, ungdomsmottagningen eller BUP (om du är under 18 år). Om du vill ha stöttande samtal kan du chatta med en tjejjour, Ätstörningzonen eller Frisk & fri.
