Olycklig i hemmet

Hej, Jag har länge känt mig otrygg här hemma och häromdagen bråkade jag med min mamma angående att jag inte känner mig bekväm i hemmet samt att jag inte riktigt kan lita på henne, orsaken till det är att när hon blir sur så tar hon ut sin ilska på mig och även fastän hon lovar att inte bli sur om jag berättar för henne en sak så bryter hon löftet och blir fortfarande arg och slänger ur sig sånna ord som får mig att må så dåligt. Hon lyssnade inte när jag berättade om hur jag kände och när jag berättar alla orsaker till varför jag inte känner mig trygg och glad vägrade hon att tro på mig utan hon ansåg att jag ljög, hon började skuldbelägga mig över att jag inte var tacksam för allt det hon hade gjort för mig samt började anklaga mig för att kalla henne för världens sämsta mamma fastän jag aldrig sa det. Vi ringde min bror för att få fler perspektiv i bråket och han sa till mig att jag borde veta att min mamma är som hon är samt att jag är för gammal för att vara så känslig. Jag berättade att jag verkligen inte vill bo här hemma längre och ville bo hos min kompis (det är egentligen min kille som är den enda personen jag känner mig trygg med men min mamma är väldigt emot förhållanden så jag sa kompis istället) men hon säger att så länge jag är 17 så är hon lagligt min vårdnadshavare och därför måste jag bo med henne och om jag vill flytta hemifrån så måste jag kontakta socialen. Jag vill inte behöva gå så långt som socialen men samtidigt vill jag inte behöva bo här hemma tills jag fyller 18 då jag mår så dåligt över det och känner att jag inte får något stöd varken från min mamma eller min bror. Snälla hjälp mig, vad borde jag göra?

Pajdeg, 17 år

Svar från jouren:

Hej Pajdeg!

Jag hör att din och mammas relation just nu är kantad av bråk och konflikter och att de gör att du inte känner dig otrygg hemma tillsammans med henne.
Jag förstår på din text att du har svårigheter att lita på henne och att du upplever att hon blir arg på dig när du försöker förklara hur du känner och mår.
Jag förstår det som att du har en bror som är medveten om situationen mellan dig och er mamma men att ni inte tänker lika kring det som sker, och att han inte riktigt förstår hur du känner inför konflikterna mellan dig och din mamma.

Vi är alla olika känsliga och reagerar alla på olika sätt – och det finns inget faktiskt sätt att känna på utifrån vår ålder, utan det handlar om vår personlighet. Vissa har lättare att reagera på vissa saker, andra kan reagera helt annorlunda på samma sak. Med det så betyder inte det ena eller andra att det finns ett rätt eller fel sätt. Men för den saken skull har man inte rätt att säga eller göra vad som helst, oavsett om man är förälder eller barn.

Alla har rätt att älska och vara tillsammans med den man själv önskar, detta är inget som din mamma har möjlighet att bestämma över förutsatt att både du och din pojkvän mår bra av relationen och att båda samtycker till den.

Ibland kan man behöva hjälp i kontakten med sina föräldrar och ibland kan man även behöva prata med andra vuxna i sin närhet. Det kan tillexemepel vara en vuxen på skolan, kurator på vårdcentral eller ungdomsmottagning eller via ungdomsförening.

Socialtjänsten kan också vara behjälpliga, både genom enskilda samtal och genom något som brukar kallas bistånd, de innebär att både du och din mamma kan få stöd på olika vis för att komma vidare i arbetet med hur du mår och har de hemma.

Alla har rätt att må bra och får känna sig trygga hemma, men ibland behöver vi lite stöd i den processen. Även vuxna kan behöva stöd i att bemöta sina barn och ungdomar.

Jag tycker det är jättebra att du kontaktar oss och vi på tjejjourerna kan mer än gärna finnas där som stöd, både via frågelådan och i chatten, du är välkommen att höra av dig igen om du behöver prata <3

Roks Tjejjourer

Kategorier: Psykiskt våld