Sexuellt våld
Det är väldigt vanligt att sexuellt våld finns med i en våldsam relation, men du kan bli utsatt för sexuellt våld av vem som helst. Det vanligaste är att du blir utsatt av någon du känner. Det är ofta mycket svårt att berätta om det sexuella våldet. Kom ihåg att vi är vana vid att höra om detta och vi dömer dig aldrig.
Den här artikeln är skriven av Tjejjouren Dalia i Borlänge. Om du vill dela texten vidare måste du referera till oss.
WHO har beskrivit att sexuellt våld är:
- Övergrepp
- Påtvinganden
- Förnedring
- Trakasserier
som alla innehåller sexuella inslag.
47% av alla kvinnor har utsatts för det som beskrivs som sexuellt våld, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid. Var tionde kvinna har utsatts för ett allvarligt sexualbrott, t. ex. Våldtäkt innebär att ha sex med någon som inte vill. Det behöver inte finnas våld, hot eller droger inblandat. Det är också våldtäkt att ha sex med någon som inte kan berätta vad hen vill. T. ex. barn, en person som sover, en väldigt full person, en person som är sjuk eller någon i beroendeställning. Den vanligaste förövaren är någon som offret känner.
Vi vill också lyfta vilken extremt utsatt situation en befinner sig i när en är i en våldsam relation. Det är väldigt vanligt att inte orka eller våga säga nej till sex eftersom att då kan ännu värre saker hända. Det är inte samtycke när någon gör dig rädd att säga nej. Det är inte helt ovanligt att en låtsas njuta av sexet för att göra partnern nöjd, och det kan ändå vara ett övergrepp.
Så vad kan sexuellt våld vara?
Sexuellt våld kan finnas i hela "spannet" i allt från kränkande kommentarer till våldtäkt.
Några exempel på sexuellt våld:
Våldtäkt, övergrepp, tafsningar, säga sexuellt kränkande saker, dickpics, hämndporr, tvinga dig att se porr, tvinga dig att ta på någons kropp, strypsex, gå över din gräns, dra dig i håret eller slå dig, tvinga dig till saker, tjatsex, att köpa sex, sexism, filma dig utan att du vet eller vill, utnyttja dig för sex, pressa dig, tvinga dig att skicka bilder.
Och mycket mer…
Incest
Incest innebär att någon i familjen utsätter dig för sexuella övergrepp. Det kan vara din förälder, ditt syskon, mor- eller farförälder eller någon annan. Det kallas incest även om förövaren är en styvförälder eller familjehemsförälder. Incest är mycket allvarligt och det är olagligt!
Om du är utsatt för incest behöver du få hjälp och stöd. Du kan prata med socialtjänsten, skolpersonal, polisen, sjukvårdspersonal, ungdomsmottagningen eller med oss på en tjejjour. Tjejjourer har tystnadslöfte och vi pratar ofta med unga som är utsatta för incest. Det finns också speciella organisationer som jobbar med just detta, t. ex. nxtme och Rise.
Ibland kan det vara bra att prata med en utomstående först, innan en pratar med andra inom släkten. Det kan ibland vara så att släktingar har svårt att förstå att någon de känner är en förövare och därför kan de ha svårt att stötta dig i den mån du behöver, till en början. Det här är inte ditt fel och du behöver aldrig känna skuldkänslor kring konflikter inom familjen. Det är förövaren som är ansvarig för de brott som begåtts!
Något som också är viktigt att lyfta är att en ibland fortfarande älskar sin familjemedlem trots allt det hemska som personen utsatt en för. Det kan kännas skrämmande att avslöja vad som händer hemma, och det kan kännas jobbigt att förövaren blir anmäld för det hen gjort mot dig. Då kan det vara viktigt att bli påmind om att inga känslor är fel. Ingen kan tala om för dig hur du ska reagera eller känna efter övergrepp. Däremot är det viktigt att komma ihåg att det ALDRIG är ditt fel att du är eller har varit utsatt för incest eller andra övergrepp.
Våldtäkt och tjatsex
Våldtäkt innebär att ha sex med eller att göra sexuella handlingar mot någon som inte vill eller någon som inte kan berätta vad hen vill. Det behöver inte finnas våld, droger eller hot inblandat för att det ska räknas som en våldtäkt. Allt som inte är ett ja, är ett nej. Så står det i svensk lag. Även ett ja kan vara ett nej, om man pressas att säga ja. Att ha sex med någon utan personens samtycke är ett allvarligt brott som tyvärr många tjejer har blivit utsatta för. Det är alltid förövaren som bär ansvaret och skulden för det som hände.
Tjatsex innebär att tjata sig till sex eller på andra sätt psykologiskt utpressa någon till att ha sex med en. Tjatsex är inte okej! Ingen kan tjata sig till ett samtycke!
En jourtjej beskriver sin upplevelse av tjatsex såhär:
”Jag var 13 år och var väldigt kär i min äldre pojkvän. Han ville ha sex, men inte jag. Han antydde att han kommer att göra slut med mig om jag inte har sex med honom. Jag ville inte vara barnslig och jag ville inte bli lämnad, så tillslut kände jag mig tvungen att gå med på det.”
Sexuellt ofredande
Att sexuellt ofreda någon handlar om att göra eller säga något sexuellt som kränker den utsattes integritet. Det är olagligt. Exempel på sexuellt ofredande kan vara:
- Att tafsa på dig
- Att visa sitt kön för dig IRL eller via nätet
- Att prata om sexuella saker med dig
Om du blivit utsatt för sexuellt ofredande är du inte ensam! Du kan polisanmäla händelsen om du vill och du är alltid välkommen att prata med en tjejjour för att få stöd.
Samtal om sexuellt våld i chatten
Vi är vana vid att prata om alla former av våld och sexuellt våld. Men vissa saker återkommer väldigt ofta. Här är några väldigt vanliga saker som vi möter i chatten:
”Han hade sex med mig när jag sov”
Detta är inte okej överhuvudtaget. Det är en våldtäkt enligt svensk lag att ha sex med en person som inte gett samtycke, vilket en sovande person inte kan ge. Han som gjorde detta har begått ett allvarligt brott och du kan polisanmäla honom om du vill.
”Jag ville inte men jag gjorde inget motstånd”
Det är inte ditt fel! Att personen hade sex med dig när du inte ville är ett allvarligt brott, oavsett hur din kropp reagerade. Kände du att du blev helt ”förstelnad” och inte kunde göra någonting? Detta tillstånd kallas ofta för frozen fright. Det är en överlevnadsmekanism av kroppen att ”stänga av” som vi inte kan styra. Detta drabbar 70% av alla som utsätts för våldtäkt. Det visar forskning vid Södersjukhuset. Det förövaren har gjort mot dig är allvarligt och du kan polisanmäla det här om du vill.
Ibland vågar en inte heller göra motstånd eftersom situationen är så pass hotfull och allvarlig. Det kan också vara så att en ”går med på” att ha sex, eftersom förövaren annars skulle utsätta en för ännu grövre våld eller ilska. Oavsett hur det såg ut för dig har du blivit utsatt för sexuellt våld och det är förövaren som bär hela skulden för det.
Oavsett ifall du har en relation med förövaren eller inte har personen begått ett brott mot dig då hen haft sex med dig mot din vilja. Vi vill understryka vilken utsatt situation en befinner sig i då en är i en relation en inte mår bra av. Många gånger kan en känna sig tvungen att ställa upp på sex exempelvis för att inte få straff i form av psykisk misshandel efteråt. Vi har kunskap kring och förståelse för den här utsattheten.
”Det är mitt fel att det hände. Jag är så jävla äcklig.”
Det är aldrig ditt fel att du blir utsatt för sexuellt våld. Det är förövaren som bär hela skulden, oavsett vad hen eller någon annan säger. Och du är inte äcklig! Du är stark och har överlevt något av det värsta en människa kan utsättas för. Du är värd att må bra och vara fri från skam och skuld. Du har inte gjort något fel. Du har blivit utsatt för ett allvarligt brott.
Vanliga reaktioner vid övergrepp
Alla reagerar olika på trauma och det finns ingen rätt eller fel reaktion. En och samma person kan reagera olika vid olika tillfällen. Många olika saker kan spela roll för hur en reagerar. Här skriver vi om ett par exempel på reaktioner som kan drabba en…
”Gå med på det”
Det är vanligt att en ”går med på” övergreppet eftersom en är rädd att bli utsatt för ännu grövre våld om en gör motstånd, eller för att en inte orkar säga emot längre. Det är ändå ett övergrepp och det är förövaren som bär skulden.
Frozen fright
En mycket vanlig reaktion vid sexuella övergrepp är, som vi tidigare nämnt, frozen fright. Det innebär att kroppen ”fryser”. Du kan t.ex inte göra motstånd eller skrika, utan du bara ligger stilla. Detta är en överlevnadsmekanism likt ”spela död” från kroppen, eftersom kroppen uppfattar situationen som livsfarlig. Det går inte att styra hur kroppen reagerar. Forskning vid Södersjukhuset har visat att 70% av alla som utsätts för våldtäkt drabbas av frozen fright. Argumentet ”hen gjorde inte motstånd” håller helt enkelt inte!
Dissociation
Många kan känna igen sig i att de vid något tillfälle har ”kopplat bort” under en stund. Kopplat bort från verkligheten, känslorna och situationen. Då är det vanligt att känna overklighetskänslor, att en är som i en bubbla eller att känna sig avstängd. Detta kallas dissociation och är en slags överlevnadsmekanism från kroppen när ångesten eller smärtan blir för plågsam.
Här är några olika tecken som kan vara dissociation:
- Overklighetskänslor
- Att inte känna igen sin omgivning
- Att känna sig overklig
- Att känna sig avskärmad och avstängd
- Att uppleva att en ”försvinner” psykiskt
- Att se sig själv eller situationen utifrån, som att det inte händer en själv
- Att känna sig som i en bubbla, bortkopplad
Du behöver inte ha alla symptom samtidigt, det varierar från person till person och från tillfälle till tillfälle.
”Ta initiativet”
En del personer som varit utsatta för sexuellt våld, t. ex. incest, vittnar om att de själva någon gång ”tagit initiativ” till att övergreppen skulle ske. De visste att de kommer att utsättas förr eller senare, och den enda lilla kontrollen de hade var att själv välja när. Du som är utsatt har ingen som helst skuld i detta.
Kroppen kan reagera
Det kan ibland bli så att du blir våt i underlivet under ett sexuellt övergrepp. Det är för att kroppen skyddar sig för att inte GÅ SÖNDER och har INGENTING med kåthet och samtycke att göra.
Det kan också i vissa situationer kännas skönt, under en del stunder av ett övergrepp, trots att en absolut inte vill det. Det kan leda till extremt mycket känslor av skam och äckel. Våra kroppar är gjorda för att reagera på olika sätt när vi stimuleras, och ibland kan reaktioner ske även när vi absolut inte vill det. Det betyder INTE att det fanns samtycke. Det är ändå ett övergrepp, och du ska inte behöva känna skam över att din kropp reagerade på ett visst sätt.
Reaktioner efter övergrepp
Alla reagerar olika på trauman och det finns inget ”rätt” sätt att reagera. En del personer börjar att skratta, andra börjar att gråta. En del kan ha svårt att se händelsen som ett övergrepp och kanske beskriver det som att ”vi hade sex” för att långt senare förstå vad som egentligen hände. Kom ihåg att det inte finns något ”korrekt” sätt att hantera trauman.
Svårt att sova och äta
Det är mycket vanligt att få problem med både sömn och aptit efter övergrepp. Antingen sover man väldigt dåligt, vaknar ofta, har svårt att sova och drömmer ångestfyllda drömmar - eller så kan man sova alldeles för länge och helst inte vilja vakna alls... Även aptiten kan bli påverkad. En del personer får jättesvårt att äta, och om en t.ex varit med om ett oralt övergrepp kan det vara svårt att ens ha något i munnen alls. Andra kan tröstäta eller använda sig av olika beteenden som påminner om ätstörningar för att minska de svåra känslorna efter övergreppet. Det är dock väldigt viktigt att både sova och äta regelbundet, och framförallt då en är i en kris. Försök därför att äta saker som du klarar av, och försök att sova på regelbundna tider. Om du har svårt att sova kan det vara bra att söka hjälp hos sin vårdcentral för det.
Svårigheter med minnet
Det är vanligt att tvivla på sina minnen efter ett trauma. Ibland kan den utsatte ta tillbaka allt hen tidigare berättat, ha minnesluckor eller inte berätta detaljer kring det som hände. Att ha svårigheter med minnet är vanligt och ska inte ses som något som sänker trovärdigheten hos offret, tvärtom är svårigheter med minnet ofta ett tydligt tecken på trauma.
Svårt att inse
Det kan vara fruktansvärt att inse att en blivit utsatt för ett övergrepp. Det kan vara väldigt svårt att se sig själv som ”offer” och utsatt. Om det är en person som du älskar som har utsatt dig kan det göra väldigt ont att inse att den personen skadat dig. Övergrepp är många gånger något vi tänker att ”det händer inte mig” och verkligheten kan skrämma oss väldigt mycket. Kom ihåg att alla hanterar trauma olika och reagerar helt olika, och det är okej.
Skam och skuld
Tyvärr är det också vanligt att du som har blivit utsatt skäms för det som hänt och tar på dig skulden. Det är aldrig någonsin ditt fel att du utsätts för övergrepp och den enda som ska skämmas är förövaren. Det kan kännas bra att få prata med t. ex. en tjejjour och att få hjälp att lyfta bort skulden och skammen från sig själv och lägga den på förövaren.
Skada sig själv
Ibland kan en må så dåligt efter övergrepp att en börjar att utveckla destruktiva sätt att hantera sina svåra känslor på. Det är inte ovanligt att en söker sig till en situation som liknar övergreppet för att återuppleva olika känslor och försöka ta tillbaka kontrollen över sin kropp och ångesten, bland annat.
Hämndporr
Vi möter ibland tjejer som har blivit utsatta för så kallad hämndporr. Det handlar oftast om en expartner som hotar att eller sprider bilder eller filmer på dig för att hämnas. Bilderna kan vara lättklädda eller visa sexuella situationer. Hämndporr är mycket allvarligt, olagligt och du kan polisanmäla det. Ingen får sprida bilder på dig som du inte godkänt, och om du är under 18 år räknas även detta som barnpornografibrott. Det är bara förövaren som gjort något olagligt.
Om dina bilder lagts upp på en hemsida kan du försöka att kontakta hemsidan och förklara situationen, då kan hemsidan försöka att ta bort bilderna. Hemsidorna vill oftast inte ha olagligt material på sin sajt. Kom ihåg att spara allt, ta screenshots på allt som lagts ut och spara vilka sidor bilderna fanns på. Detta är bevis om du vill polisanmäla förövaren.
Utpressning
I media har flera fall av utpressning mot barn och unga blivit uppmärksammade den senaste tiden. Det kan t.ex handla om att pedofiler på nätet fått en nakenbild av en ung person och sedan hotar att sprida bilden ifall ungdomen inte skickar fler bilder. Det här kan kännas som att ens liv är över, att en aldrig kommer att kunna sluta bilder till förövaren, eftersom hen då sprider bilder på en som hämnd.
Du är inte ensam om att hamna i den här situationen och det förövaren gör är fruktansvärt och olagligt. Vi vill uppmana dig som är drabbad att gå till polisen. Du är inte ensam och du har ingenting att skämmas för. Den som ska skämmas är förövaren som begår mycket allvarliga brott. Polisen är vana vid att jobba med sådana fall och polisen vill också sätta dit dessa vidriga förövare så att de slutar att skada andra. Polisen kan hjälpa dig, det finns hjälp! Du är också varmt välkommen att prata med en tjejjour och få stöd.
Uthängd
Ibland hängs tjejer ut på olika appar eller sidor som ”horor”, ”slampor” eller liknande. Ett känt fall av detta var Instagramupploppen 2012, som du kan lyssna på p3 Dokumentär om. Tjejer hängdes ut som ”Göteborgs horor” på ett instagram konto och de skyldiga dömdes för förtal. Att hänga ut någon på det här sättet är alltså olagligt och kan polisanmälas.
Vi finns alltid här för dig om du vill prata!
Att vara anhörig till någon som utsatts för sexuella övergrepp
Tips till dig som är under 18 år
Det är vanligt att den som utsatts för ett eller flera övergrepp först berättar för t. ex. en kompis om det som hänt, långt innan hen berättar för någon vuxen. Att få veta en sådan sak kan vara tungt, men ibland kan det också vara skönt att få en förklaring till något en undrat över. Det är otroligt fint att du fått förtroendet från den utsatte personen, och att hen litar så mycket på dig att hen berättat för dig om övergreppen. Samtidigt kan det vara svårt att veta vad en ska göra med informationen.
Alla situationer är olika, och det kan vara bra att söka stöd och hjälp ifall en behöver prata.
Här är lite exempel på tips till dig som har en kompis som varit eller är utsatt:
Är personen utsatt fortfarande?
Då kan det vara bra att försöka stötta personen i att söka hjälp så fort som möjligt. Du kan t.ex erbjuda dig att följa med till en lärare, kurator eller en annan vuxen. Om personen absolut inte vill berätta för någon annan, kan det vara väldigt svårt att veta vad en ska göra. Ibland kan det vara så att det bästa för personen kan vara att du bryter mot er överenskommelse om att hålla det hemligt - och att du berättar för en vuxen person som kan hjälpa till, t.ex dina föräldrar eller en lärare/någon på Socialtjänsten.
Det kan kännas som ett oerhört svek, och såklart är det bästa att du och den utsatte tillsammans kan söka hjälp och stöd så att ingen behöver "gå bakom ryggen" på någon. Men, ibland kan det tyvärr vara så att den som är utsatt absolut inte vill eller vågar få hjälp, trots att personen behöver det. Då kan det ändå vara viktigt att någon vuxen får reda på vad som händer, så att den utsatte kan få hjälp att komma bort från övergreppen som pågår.
Alla kan göra en anonym orosanmälan till Socialtjänsten, även du som är under 18 kan ringa. Du som är anhörig är alltid välkommen att få stöd och råd hos oss på Tjejjouren - tveka inte att höra av dig!
Berättar personen om ett övergrepp som skett förut, men inte nu?
Det är oerhört värdefullt att ha någon att prata med om det som hänt en. Att bara ha någon som lyssnar, tror på en och inte dömer en är guld värt. Du behöver inte ha alla svar - oftast räcker det att lyssna, bry sig och att stötta. Att stötta kan vara att t.ex berätta att personen är stark som pratar om övergreppet, att det aldrig var personens fel att den blev utsatt och att säga att du tror på personen och står bakom hen. Du kan också erbjuda dig att följa med som stöd ifall personen vill söka hjälp eller t.ex anmäla övergreppet.
Det kan vara tungt att höra om övergrepp. Du som anhörig är alltid välkommen att få stöd av oss på Tjejjouren - det kan verkligen behövas ibland! Kom ihåg att du inte är personens psykolog, utan du är en värdefull anhörig. Behöver personen få hjälp kan du stötta hen i att söka professionell hjälp eller be en vuxen att hjälpa till med det stödet. Kom ihåg att du behöver vara rädd om dig själv även som kompis, det kan vara riktigt tungt att bära för mycket ansvar!
Alla situationer är olika, och det kan vara bra att prata med en vuxen du litar på eller med en Tjejjour för att få stöd och råd i just din situation. Ta hand om dig!
Till dig som är vuxen och anhörig
En annan vuxen har utsatts eller utsätts för övergrepp
Här kommer lite tips till dig som får veta att en annan vuxen utsatts:
- Lyssna utan att ifrågasätta. Ordet "varför" kan tolkas skuldbeläggande även om det inte alls är meningen, så det kan vara bra att undvika det ordet.
- Bekräfta och stärk. Du berätta hur modigt det är att hon sätter ord på det som hänt, att ingenting är den utsattes fel och att du tror på henne och står bakom henne.
- Det kan vara viktigt att personen får höra att det som hon utsatts för inte var okej.
- Du behöver inte veta exakt vad du ska säga. Det viktigaste är oftast att du lyssnar, bryr dig och visar att du stöttar personen. Du kan säga "jag vet inte vad jag ska säga, men jag är så ledsen att du varit med om det här". Det betyder jättemycket att veta att någon finns där.
- Fråga vad personen önskar och behöver för stöd av dig. Vill hon bara ha någon att prata av sig med? Vill hon ha stöd i att söka hjälp eller anmäla? Behöver hon vara ifred ett tag? Det kan vara fint att berätta att personen kan höra av sig till dig. Ibland kan personen behöva fundera lite på egen hand innan hon vill prata eller söka hjälp, och ibland vill personen inte prata alls. Det är också helt okej.
Kom ihåg att även du som anhörig kan behöva mycket stöd. Du är också välkommen för stödjande och rådgivande samtal hos Tjejjouren eller Kvinnojouren.
Att få veta att ett barn eller en ungdom utsatts
Det är ofta väldigt tungt att få veta att ett barn eller ungdom i ens närhet har utsatts för övergrepp. Du som anhörig kan behöva mycket stöd - var inte rädd för att be om det stödet.
Alla situationer är olika och därför är det svårt att ge tips och råd generellt kring hur en kan agera när dessa saker sker. Några tips på vägen kan iallafall vara detta, även om det främsta tipset är att ta vidare stöd och hjälp:
- Försök att hålla dig lugn framför den utsatte personen, även om allt känns kaos inuti. Ta ut dina känslor senare när den utsatte personen inte är i närheten, om det går.
- Lyssna på personen utan att ifrågasätta eller skuldbelägga. Du kan ställa följdfrågor för att hjälpa personen berätta. T. ex: "Vad hände sedan?"
- Bekräfta personen i att det var väldigt bra och modigt att berätta om övergreppen. Det kan också vara bra att informera barnet om att ingen får göra så, och att det inte var barnets fel att det hände.
- Försök att se till så att barnet eller ungdomen får det stöd och den hjälp som hen behöver.
- Det kan vara bra att läsa på kring vanliga reaktioner efter svåra händelser, för att kunna stötta upp och vara beredd ifall barnet eller ungdomen börjar må sämre. Det är också viktigt att ha någon att prata med och kunna få råd och stöd.
Alla barn är olika och kan ha olika behov. Alla tips kanske inte funkar för alla.
Vill du läsa mer om sexuellt våld och mående efter utsatthet?
Följ oss på vår Instagram Tjejjouren Dalia
Skrivet av Tjejjouren Dalia i Borlänge.