Att vara gravid kan innebära många olika känslor. Kanske glädjefull längtan och förväntan, eller kanske förtvivlan, ångest och rädsla. Oavsett hur det ser ut för just dig, har du rätt att leva ett liv fritt från våld, där du bestämmer själv över din kropp och ditt liv. Det är alltid personen som är gravid som har rätt att bestämma ifall graviditeten skall fullföljas eller avbrytas och ingen har rätt att straffa dig för ditt beslut. 

Den här artikeln är skriven av Tjejjouren Dalia i Borlänge. Om du vill citera något från denna artikel, hänvisa alltid till källan. Tack på förhand!

Våld i nära relationer - mäns våld mot kvinnor 

Det är tyvärr vanligt att utsättas för våld. De flesta utsätts av någon de känner, men inte alla. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har en av fyra kvinnor någon gång utsatts för våld av en partner eller före detta partner (1). De flesta förövare är män, men personer av alla kön kan vara förövare. 
 

Våld är mer än enbart fysiska slag och sparkar. Nedan följer olika exempel på våld: 

• Fysiskt våld: allt som görs mot din kropp. Exempelvis knuffar, fasthållning och örfilar, men också att få saker kastade på sig. 
• Psykiskt våld: sådant som syftar till att trycka ned dig och skada din självkänsla. Till exempel att kallas nedsättande ord, att bli hånad, förnedrad eller skriken åt. 
• Socialt våld: handlar om att förstöra för dig i dina relationer. Kanske får du inte umgås med vem du vill, gå på fester eller träna ensam på gymmet. 
• Sexuellt våld: innebär att du utsätts för sexuella handlingar som du inte vill. Det kan vara tjatsex, att tvingas till saker du inte vill eller att du skadas under sex. 
• Ekonomiskt våld: kan innebära att du inte får hantera dina egna pengar eller begränsas ekonomiskt. Du kan behöva visa kvitton på allt du köper, eller tvingas betala för saker som inte är till dig. 
• Materiellt och latent våld: betyder exempelvis att förövaren angriper saker för att visa att hen är förbannad. Kanske smäller hen t.ex i dörrar. Latent våld kan beskrivas som att “det känns i luften” att förövaren är arg och att något kommer att hända.  
• Hedersrelaterat våld: innebär många gånger att det finns flera förövare samtidigt, ofta en hel familj. Våldet kan handla om att kontrollera dig i syfte att behålla en hel grupps gemensamma heder. Det kan till exempel handla om att kontrollera att en tjej är oskuld utifrån att hela familjen behöver skyddas från skam. 
• Försummelse: är att inte låta dig få något du behöver; t.ex sjukvård, sömn, mediciner eller liknande.  

 

Våld under graviditet 

Tyvärr utsätts en del gravida personer för våld och ofta har våldet funnits med i bilden redan innan den utsatta personen blev gravid, ifall förövaren är en partner. I studier från bland annat Malmö högskola har det framkommit att ungefär 2% av alla höggravida personer blir misshandlade - ungefär lika många som får graviditetsdiabetes. Det kan handla om alla olika former av våld och ofta blir våldet grövre ju längre tid graviditeten pågår (2). Vår erfarenhet på Kvinnojouren är även den att våldet kan förvärras under graviditeten. Exempelvis kan förövaren bli våldsam och aggressiv allt oftare och rikta våldet mot gravidmagen. Det är också vanligt att förövaren blir allt mer kontrollerande mot dig och beter sig på ett svartsjukt sätt. 
 

Här är några exempel på våld mot gravida som vi brukar möta: 

• Tjat om och tvång kring sex trots att du inte vill
•  Att tvingas till sex som gör ont 
• Elaka kommentarer om kropp, vikt och vad du äter 
• Anklagelser om att du är gravid med någon annans barn 
• Fysiskt våld mot magen 
• Hot om att skada magen 
• Att inte få gå ensam på MVC kontroller 
• Att hindras från att söka vård/ta läkemedel när du behöver 

Är det farligt att bli misshandlad som gravid? 

Det kan vara både farligt och allvarligt att någon utsätter dig för våld när du är gravid. Dels finns risken att du och ditt ofödda barn kan utsättas för mer våld flera gånger, dels riskerar du och ditt ofödda barn att ta skada av misshandeln. Här nedan kan du läsa mer om konsekvenser av att utsättas för våld när du är gravid. 

Moderkakan kan i värsta fall ta skada 

I studier har det i vissa fall observerats samband mellan våld mot magen och skador på placenta - moderkakan (3). Att moderkakan skadas eller i värsta fall lossnar är väldigt allvarligt och kräver sjukvård. I värsta fall kan skador på moderkakan vara livshotande. Därför är det viktigt att du alltid söker sjukvård direkt ifall du utsatts för våld och upplever något av följande: 

• blödning från underlivet 
• smärtor i magen 
• minskade fosterrörelser 
• spänd och hård livmoder  

Sök alltid vård akut på en  
gynekologisk mottagning, (fram till v. 21+6, därefter söker du direkt på förlossningsavdelningen) akutmottagning eller ring 112 om du har något av symtomen ovan! 

Psykiskt dåligt mående 

Det är vanligt med psykisk ohälsa i samband med våldsutsatthet, till exempel kan du känna dig stressad, nervös, ångestfylld och på helspänn, vilket kan vara oerhört utmattande. Det kan kännas som att du gör allt du kan för att förövaren ska vara nöjd - men ändå räcker det inte till. Det kan ge känslor av hopplöshet, skam och ibland även tankar på självmord. Det är viktigt att söka hjälp om du mår dåligt psykiskt. Det är bra om du berättar för din barnmorska om hur du mår så att du kan få det stöd du behöver. Även om du känner att du inte kan berätta om våldet, är det ändå bra om du berättar att du mår dåligt. Om du mår dåligt efter förlossningen kan du även prata med BVC då ditt barn går på kontroller. Kom ihåg att du inte är ensam om din situation, även om det kan kännas så. 

“Det är akut och jag kan inte berätta vad som hänt!  
Vad ska jag säga till läkaren?” 

Om du känner att du inte kan berätta om våldet för sjukvårdspersonalen, till exempel på grund av att förövaren hotat dig, är det bättre att du ljuger om det som hänt än att du inte söker vård. Att inte söka vård kan ge allvarliga konsekvenser och det är bättre att ta det säkra före det osäkra och bli undersökt av sjukvårdspersonal. Alltså: gör det du behöver göra för att kunna söka vård! 

 
Att leva i otrygghet är en ständig kamp 

Att vara utsatt för våld innebär så mycket mer än de direkta slagen, skriken eller hoten. Det kan leda till att du inte längre kan umgås med vänner, inte kan äta vad du vill, inte kan sova på nätterna eller lever med ständigt stresspåslag. En del kan börja använda alkohol eller läkemedel för att orka överleva i den här svåra situationen. Våldet kan med andra ord leda till massor av olika konsekvenser för hela den drabbades liv. De psykiska såren inombords läker inte alltid som ett blåmärke utan kan finnas kvar och påverka en länge. 
 

Sorg, chock och skamkänslor 

Att bli utsatt för våld av sin partner under graviditeten kan väcka enormt många känslor. Du kan känna en stor sorg över att det inte blev som du tänkt dig. Kanske hoppades du att allt skulle bli bättre när du blev gravid, och så blev det inte så. Det kan kännas svårt att se andra personer som är gravida, som verkar ha stöd och trygghet omkring sig, när du saknar det. Dessutom kan det kännas väldigt chockerande att din partner är kapabel att göra som hen gör mot dig - särskilt i det sårbara läge som det kan vara att vänta barn. Många dras med mycket skam över att de är utsatta. Det är aldrig personen som är utsatt som ska behöva skämmas; allt ansvar och skuld ligger hos förövaren. 

Hoppet om att det ska bli bättre 

Många kvinnor berättar för oss på Kvinnojouren att det hela tiden har funnits ett starkt hopp om att förövaren ska ändra sitt beteende. Det är vanligt att förövarens beteende går som i en cirkel:
Kärlek - Spänt och osäkert - Våld och elakhet 

Under kärleksperioden känns allt jättebra och du önskar att det alltid vore så. Sedan kan en period med dålig stämning uppstå; det känns att något är fel. Tillslut brister det och förövaren beter sig elakt och våldsamt. Efteråt brukar allting börja om igen - kärleksperioden återkommer och förövaren ber om ursäkt, lovar att det aldrig ska hända igen och att hen ska förändras. Då är det lätt hänt att du som blir utsatt tänker att du skulle kunna få förövaren att ändra sig, till exempel genom att du anpassar dig efter hen. Men sanningen är den att hur mycket du än gör, kommer förövaren inte att ändra sig, eftersom det är förövaren problemet ligger hos - inte hos dig. 

 

Känner du igen dig? 

Du är inte ensam. Det är inte många som pratar öppet om våld under graviditeten - men många har drabbats. Vi på Kvinnojouren är vana vid att prata om detta och du kan alltid höra av dig till oss om du vill. Det är aldrig någonsin ditt fel att du utsatts för våld, oavsett vad förövaren har sagt. Även om du skrikit på förövaren eller slagit tillbaka, är du fortfarande utsatt och förtjänar hjälp och stöd. Du kan välja att vara anonym när du kontaktar en Kvinnojour och stödet är gratis. 
 

Hur ska jag berätta för barnmorskan? 

Om det känns svårt att berätta för din barnmorska eller annan vårdpersonal om hur du har det kan du alltid visa personen denna broschyr och berätta att du känner igen dig i det som står skrivet här. Ambitionen är att alla gravida ska frågas om våld någon gång av mödravårdscentralen, MVC, men ibland kan det missas eller vara svårt att genomföra - t.ex ifall förövaren alltid är närvarande vid besöken. Det kan också vara så att du automatiskt svarade nej på frågan om våld, trots att svaret egentligen kanske är något annat.  

Det är alltid okej att ändra sig och berätta hur det faktiskt är. De flesta har förståelse för att det är svårt att berätta om sin utsatthet och att det kan vara svårt att inse att det som hänt en räknas som våld. Att berätta om våldet ger sjukvården möjlighet att förstå din situation bättre! 

 
Källor: 

(1) Brottsförebyggande rådet, BRÅ. https://bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html  

(2) https://www.vardfokus.se/yrkesroller/barnmorska/okat-vald-under-graviditeten/ 
Artikeln: Maternity care and sociological aspects of pregnancy and childbirth 
 
(3) Hellsten, E. & Keskitalo, M. (2014). Våld under graviditeten – Komplikationer för mor och barn. Karolinska Institutet 

 

Skriven av: Amanda Rappendal, Kvinnojouren Borlänge, juli 2022 

Granskad av:  
Maria Lindgren, leg. Barnmorska 
Katarina Svensson Flood, leg. Barnmorska  
Filip Bildman, ST-läkare inom allmänmedicin