Anonym
Hej och tack för din fråga!
Det låter verkligen jobbigt att ha det såhär. Det var bra att du skrev hit. Du skriver att din mamma tar ut sin ilska på dig trots att du inte gjort något, och att hon förminskar dig genom att säga att du inte ska tycka synd om dig själv. Det är verkligen inte okej att bete sig så och jag förstår att du blir påverkad av det.
Jag hör att du verkligen bryr dig mycket om din mamma och att du vill att er relation ska fungera bra. Det är viktigt att komma ihåg att det är den vuxna, alltså din mamma, som ansvarar mest för att eran relation ska funka. Hon behöver ta det ansvaret, inte du, egentligen. Tyvärr är det ju inte alltid som vuxna tar sitt ansvar... Det är väldigt lätt hänt att man som barn eller ungdom tar på sig ansvaret för hur det är hemma, trots att det egentligen är en för tung börda för en själv.
Finns det någon annan vuxen i din närhet som du skulle kunna prata med om hur jobbigt det är mellan dig och din mamma just nu? Det kan vara skönt för dig att få stöd. Kanske kan någon annan vuxen även prata med din mamma? Hon kanske behöver söka hjälp och stöd för sitt mående så att det inte tas ut på dig, för du har rätt att må bra hemma!
Bra vuxna att prata med kan vara en släkting, en kompis förälder, kuratorn i skolan eller en lärare. Vi finns också här för dig i chatten om du vill!
Ibland kan familjer behöva få hjälp och stöttning för att slippa ha bråk hemma, t.ex genom Socialtjänsten. Kom ihåg att det inte är ditt fel att det är jobbigt just nu. Du är inte ensam om att ha det tufft hemma.
Kram till dig, hör gärna av dig igen om du vill <3
Roks Tjejjourer
Kategorier: Övrigt, Psykiskt våld