För snart ett halvår sedan blev jag utsatt för våldtäkt. Jag kan hata mig själv än idag att jag inte är starkare och tydligare med mina nej. Det har hänt allt för ofta nu att människor utnyttjar mig. Har varit med om både sexuellt övergrepp, tjatsex och våldtäkt. Men har provat både säga ordet nej och visat nej men inget av det funkar. Jag är för feg för att putta undan eller skrika, hatar göra folk besvikna så istället gör jag bara som dom vill…enklare så.
Efter mina vänners övertalan polisanmälde jag killen som våldtog mig, det var det absolut värsta jag någonsin gjort. Har aldrig känt mig så liten. Blev förhörd i timmar, fotograferad på mina blåmärken över hela kroppen, samt fick ta vaginala prov när jag hade mens vilket inte gjorde grejen bättre. Självaste processen var i princip värre än självaste våldtäckten.
Sedan blev jag även förnedrad av polisen som förhörde mig i två timmar. Hon har alltså mage att säga till mig: ”du måste lära dig säga nej”.
Senast jag kolla har vi i Sverige en samtyckes lag där man måste säga nej men eftersom detta fallet blev nedlagt direkt efter förundersökningen har jag insett att den lagen är ju ett stort skämt. Både den ansvarige polisen samt min advokat berätta till mig att för att han skulle bli fälld var han antingen tvungen att erkänna eller att någon satt samtidigt i rummet. Sveriges rättsystem är alltså ett skämt.
Det spelade ingen roll att det var blod över hela lakanen, eller att jag inte sa ja… det enda som spelar roll är vad han säger.
Så vad van för man ens nu då? Hur kan man ens gå vidare ifrån detta. Och hur i F vågar man säga nej och markera tydligare? Provade säga nej för två år sen med det slutade i sexuellt övergrepp. Provade även säga nej efter våldtäkten till en annan kille men det slutade med tjatsex.
Jag blir ju inte ens bättre?
Så, vad gör man ens nu?
Hej,
Vad fint att du skriver till oss.
Det är tufft att höra vad du har behövt gå igenom. Vad du har utsatts för är inte okej.
Vid ett sexuellt övergrepp eller en våldtäkt kan man reagera på olika sätt. Det är vanligt att inte skrika eller säga ifrån. Du skriver att du försökt att förmedla ett nej, både genom ord och handlingar, men att du inte blivit lyssnad på. Det är viktigt att du vet att ett nej alltid är ett nej. Att du har blivit utsatt för sexuella handlingar mot din vilja är inte ditt fel, utan ansvaret ligger helt och hållet på den person som utsatte dig för handlingarna.
Att polisen bemötte dig med att säga att du måste lära dig säga nej är högst olämpligt. Det är ledsamt att höra att du blivit behandlad så. I Sverige är det olagligt att utföra sexuella handlingar mot någons vilja, vare sig personen uttryckligen säger nej eller inte. Sex ska alltid vara frivilligt.
Du skriver att du undrar hur du ska gå vidare efter det du gått igenom. Det kan vara skönt att prata med någon om det som hänt. En idé kan vara att kontakta ungdomsmottagningen, vårdcentralen eller brottsofferjouren. Där finns yrkesverksamma som är vana vid att träffa människor som är och varit i din situation.
Det kan vara tufft att gå vidare från ett övergrepp. För vissa personer tar det lång tid att bearbeta det som hänt. Det är vanligt att man känner skuld och skam. Det är också vanligt att anklaga sig själv för övergreppet.
Du är välkommen att skriva till oss i chatten eller ringa oss på vår stödtelefon. Vi finns här.
Kom ihåg att inget är ditt fel <3
Varma hälsningar,
Rokstjejjourer.se