Mår fortfarande dåligt

Jag var tillsammans med en kille från att jag var 13 år och vi var tillsammans i flera år. Han var några år äldre än mig och behandlade mig väldigt illa och då jag inte hade några tidigare erfarenheter så trodde jag att det var ”normalt”. Han kunde skrika på mig om jag gjorde minsta lilla fel eller gjorde något på ett sätt som han tyckte var fel, det var så töntiga saker som att dra för gardinerna eller dammsuga. Han tvingade mig att hjälp honom med allt: laga mat, städa, leta efter saker som han hade tappat bort och ge honom massage varje dag. Jag fick aldrig något tillbaka och om jag sa nej blev han arg och sa att jag var elak som inte ville ställa upp för honom. Nu i efterhand förstår jag att jag nästan var utbränd för att jag var tvungen att ta hand om honom och mig själv som var väldigt ung och själv mådde ganska dåligt. Han tjatade hela tiden om sex, vi kunde ha sex flera gånger om dagen fast jag inte ville. Jag sa nästan alltid nej och han tjatade tills jag sa ja. Det gjorde ont och jag fick bland annat svamp och sår i underlivet på grund av det, men inte ens det gjorde att han slutade tjata. Ibland gick han med på att jag sög av honom enbart för att jag inte orkade ha sex trots att jag egentligen inte ville det heller.
Han kunde be mig att sminka mig och klä upp mig varje dag för att jag var tvungen att vara fin för honom. Han var däremot väldigt svartsjuk och fick inte ha på mig vad jag ville när han inte var med. Han kontrollerade också vad jag fick lägga ut på instagram. Jag fick knappt åka till stan för honom då han var ”rädd om mig” men egentligen var han rädd för att jag skulle vara otrogen.
Det har gått ett bra tag sen vi gjorde slut och jag är i ett väldigt bra förhållande med en annan kille som respekterar mig och bryr sig om mig på riktigt. Trots detta kan jag inte sluta tänka på allt jag har varit med om. Har jag blivit våldtagen för jag sa ju inte nej? Har jag blivit psykiskt misshandlad även om jag var dålig på att säga ifrån? Jag skäms så mycket för att jag har varit med om detta och jag vet inte vem jag ska vända mig till. Det har gått så länge sen detta hände så det känns knappt relevant längre att berätta för någon, den enda som vet är min nuvarande pojkvän. Vem vänder man sig till?
Blomman, 20 år
Svar från jouren

Hej och tack för ditt brev!

Så himla bra att du skriver till oss. Tack för att du delar med dig. <3 Jag hör att du vill ha någon att prata med och du undrar var du kan vända dig. Du kan alltid prata med oss på någon av våra tjejjourer. Vi har stor kunskap om våld och om hur mycket våld kan påverka en och vi dömer dig aldrig. Du kan också vända dig till ungdomsmottagningen om du vill.

Först vill jag säga att ingenting av det som hände var någonsin ditt fel. Du har absolut ingenting att skämmas för. Den enda som ska skämmas är ditt ex. Ditt ex behandlade dig verkligen illa och utsatte dig för både psykiskt och sexuellt våld, och det är allvarligt. Det han har gjort mot dig är olagligt och du var dessutom väldigt ung när det hände.

Det du beskriver att ditt ex har utsatt dig för är våld. Det kan ta väldigt lång tid att återhämta sig efter att ha levt i en våldsam relation. Det kan vara ett trauma för en. Därför är det inte konstigt att du fortfarande mår väldigt dåligt över allt som ditt ex utsatt dig för. Du skriver att din nuvarande pojkvän vet vad som hände, men ingen annan. Det får mig att tänka att du varit väldigt ensam i allt det här, det kan vara väldigt tungt att bära på dom här minnena själv. Känns det så för dig? 

Det är våldtäkt att ha sex med någon som inte vill. Allt som inte är ett ja, räknas som ett nej. Tjatsex är inte samtycke, och det är inte samtycke att göra någon rädd att säga nej. Det du beskriver att ditt ex gjorde mot dig är sexuellt våld och du tog skada av det både psykiskt och kroppsligt. Han bär all skuld för det som hände och han har utsatt dig för ett allvarligt brott. Du har ingenting att skämmas för, du gjorde vad du kunde för att överleva i den hemska situationen som han satte dig i. <3

Det psykiska våld som du beskriver är också allvarligt. Det är inte konstigt att du fortfarande mår dåligt över det och behöver få prata med någon. Vi finns här för dig och står alltid vid din sida. <3 Du kan läsa mer om psykiskt våld och sexuellt våld här på vår hemsida, om du vill. <3

Ett annat ord som du kanske skulle vilja läsa om är normaliseringsprocessen. Hur våldet kan kännas som något normalt medan man är i det. Det kan vara som en förklaring hur man "inte kunde se" det där och då. Kom ihåg att du var bara ett barn, 13 år när ni blev ihop, och han var äldre. Han hade både en psykisk, social och fysisk överlägsenhet mot dig, med hans ålder, erfarenheter och kön. Med den överlägsenheten och makten kommer ett ansvar, ett ansvar som ditt ex inte tog.

Du är verkligen inte ensam om att ha varit med om det här. Du ska inte behöva bära det här själv, vi finns här för dig på jourerna och lyssnar gärna. Du väljer själv vad du vill berätta och du är anonym när du pratar med oss. <3

Det är starkt av dig att höra av dig. Du och din berättelse är viktig! 

Ta hand om dig <3

Rokstjejjourer.se