Jag har tidigare i livet blivit utsatt för olika former av sexuella övergrepp, allt från att bli tvingad att kolla porr från 9 års ålder till våldtäkter i mina tonår. Det som sticker ut med våldtäkterna jag har varit med om är att jag själv sökt upp dessa män som utsatt mig med intentionen att just ha sex. Men jag betedde mig som att jag ville i alla fall, fastän jag egentligen inte alls ville ha sex. Jag träffade samma män flera gånger fastän jag visste vad som skulle hända. Jag har svåra trauman från dessa upplevelser men har gått till en psykolog i flera år, som verkligen har hjälpt mig. Jag trodde att jag aldrig skulle kunna skada eller utsätta mig själv på det sättet igen.
Men nu kommer det jag egentligen skriver för: I helgen så var jag på min gamla folkhögskola, där jag hängde mycket med en kompis som går kvar. Vi känner inte varandra jättebra, men han är en väldigt fysisk och kramig person, något jag tyckte var mysigt i början. Det var fest och vi var båda fulla och stannade uppe länge på morgonen. Vi låg i en soffa och gosade och kollade svampbob till 9 på morgonen, jag låg på sidan med armarna om honom och huvudet mot hans bröst. Han höll om mig också och det hela var väldigt mysigt. Sedan började han somna och jag stängde av tvn och bestämde mig för att också sova. Han höll om mig och jag började nyktra till lite mer, och tänkte på att han har flickvän. Det hade varit i mitt bakhuvud men jag hade kunnat ignorera det, då jag har varit lite smått intresserad av den här killen och blev väldigt glad av hans bekräftelse. Men jag fick dåligt samvete och kommenterade att "hon är väl okej med det här eller?" Och han sa ja, att de har pratat om det. Okej, tänkte jag, men kände redan att det hela inte kändes så bra och att jag borde gå. Ändå gick jag inte och försökte sova mer. Vi sov lite av och till, pratade lite ibland. Ändrade ställning mycket, han rörde mig mycket på olika sätt. Men det jag minns mest, är att han fick stånd. Flera gånger. Jag upplevde att han ofta ville ha mig i vissa ställningar där min kropp vidrörde hans skrev och framförallt, när jag kände att han faktiskt hade stånd ett antal gånger, så flyttade han sig inte utan lät mig vara där. Och jag flyttade mig inte heller. Jag förstod först inte vad som hände, och sen trodde jag att jag gillade det. Men det märker jag ju nu att jag absolut inte gjorde. Han la även sin han på min rumpa en gång. Då sa jag till honom att "varför lägger du din hand på min röv för?" och då sa han "oj, förlåt gjorde jag, jag märkte inte" och tog bort den. Men kort därefter råkade han lägga den där en gång till, men flyttade den snabbt. Han la också sitt huvud mot mitt bröst och sov, och det kändes lite jobbigt då jag hade en urringad topp på mig och jag drog upp den flera gånger. Det svåraste med den här situationen är att jag vet inte vad han gjorde i sömnen, vad han gjorde vaken, och vad han faktiskt förstod av situationen. Tänk om han t.ex. tryckte sitt stånd och skrev mot mig i sömnen och inte visste om det! Då borde det ju varit jag som sa ifrån. Jag känner också att situationen är mitt fel då jag hade magkänslan att jag borde gått, men inte gjorde det. Jag kände mig fängslad och låst, nästan som jag satt fast där.
Jag är otroligt ledsen och ångestfylld och arg just nu. Jag har tryck över bröstet, ont i magen och tänker på det konstant. Jag snackade aldrig med honom efteråt för jag vågade inte, och jag är rädd att han inte ska komma ihåg det som hänt och antingen må dåligt över det eller skylla på mig. Det som gör mig mest ledsen är att det här var en kille jag litade på. En varm, mysigt, snäll kille som respekterade mig och mina gränser, och hade även gränser själv. Inte en kille som ligger och trycker mitt sitt stånd mot mig mitt i natten när han faktiskt har flickvän! Jag är djupt chockad.
Jag är jätte, jätterädd att den här händelsen ska ha förstört snart 6 års arbete med terapi för mina förra sexuella trauman. Jag trodde jag var frisk, och kunde säga ifrån. Turns out not. Jag är så otroligt besviken på mig själv och jag skäms. Jag vågar inte berätta för familj och vänner, då jag känner att jag borde sagt ifrån för att han var definitivt fullare än jag och har en flickvän och att det är jag som bär skulden för att jag lät honom. Hur ska jag hantera detta, jag går sönder!!
Hej vännen, tack för att du skriver till oss.
Du har ganska hårda ord mot dig själv och lägger i princip hela ansvaret för situationen på dig. Det tycker jag är lite orättvist, det är ju framförallt han som faktiskt har en flickvän som ska tänka på att vara henne trogen. Egentligen är det inte ditt ansvar att han sviker sin flickvän, även om det kan kännas så. Jag hör att du är en väldigt empatisk person som bryr dig mycket om hur andra känner och det är en väldigt fin egenskap, men kom ihåg att vara snäll mot dig själv också! Du sa ju faktiskt till och frågade kring hans flickvän. Då tänker jag att du faktiskt gjort det du kunnat. Det är han som har ansvar för sitt eget förhållande.
Det finns ingen känsla som är fel i det här. Du har all rätt att känna dina känslor och du har inget att skämmas över. Du var mycket tydlig mot honom gällande att han inte fick röra din röv, där satte du tydliga gränser kring vad som inte är okej. Det var verkligen modigt gjort och du stod upp för dig själv på det sättet. Att han la tillbaka sin hand på din röv igen efter att du sagt till honom, är verkligen inte okej. Du tyckte om att mysa med honom i början av kvällen om jag förstår dig rätt, och det är helt okej att tycka om vissa saker medan man ogillar något annat. Det är du som bestämmer vad som känns okej för dig och det är alltid okej att avbryta.
Ibland kan man bli så förvånad, rädd och chockad av en situation att man stelnar till helt och inte kan göra någonting. Det brukar kallas att man "fryser" och är väldigt vanligt. Jag förstår att det känns jobbigt att du stannade kvar och inte "gjorde någonting" i situationen trots att det kändes fel, men man kan inte hjälpa vilken reaktion man får i en sån situation. Även om det är svårt kan det vara bra att försöka förlåta sig själv och vara förstående mot sig själv för hur det blev. Det var absolut inte ditt fel att det blev så, och särskilt inte när du har så mycket trauman i din ryggsäck. För många med tidigare trauman kan kroppen lätt "frysa" och stelna till om det händer situationer som liknar tidigare erfarenheter. Kanske blev det så för dig?
Jag förstår att du är ångestfylld och känner skam just nu. Jag vill skicka en stor kram till dig och påminna dig om att du inte alls har ett ensamt ansvar för vad som hände. Jag förstår verkligen hur du agerade.
Det kan vara jättejobbigt att få ångest i efterhand. Ibland kan alkohol och sömn spela en roll också, och ibland kan man ta lite mindre kloka beslut. I slutändan är det hans ansvar att vara trogen mot sin flickvän och att kolla samtycke innan man gör sexuella handlingar mot/med någon. Det är alltid den som vill ta initiativet till att t.ex ta på den andre, som ska kolla samtycke innan. Du har inte gjort någonting fel utan det är han. Jag förstår att du blir orolig över det som hänt med tanke på din bakgrund. Jag vill skicka med dig att du är stark och klok som hör av dig hit.
Du är varmt välkommen att chatta med en av våra jourer om du vill. <3
Ta hand om dig!