Sen går vi tillbaka och låtsas som ingeting. Dom andra killarna har varit jätteoroliga över mig och en av mina närmre killkompisar (som verkligen var fullast) hade försökt att få tag på mig jättelänge. Men sen när han ser mig är det enda han kan säga att han är skitkåt på mig och vill att vi ska ligga. Han vet alltså inte om att likande grej precis skedde med en annan kille i kompisgruppen. Så även han börjar tvångshångla mig men tack o lov slutar när jag säger nej. Han första killen sa under kvällen att han var den som var ”nyktrast” av alla men att vi alla självklart var väldigt fulla. Men han visste att jag var mycket fullare än vad han var.
Sen åker vi alla hem och på morgonen dagen efter låtsas vi alla som ingeting. Han som ”bara” tvånghånglade mig vad om ursäkt och vi är verkligen fine nu. Men han första har jag aldrig snackat med igen och det har snart gått ett halvår och jag tänker på det fortfarande minst en gång per dag. Jag har inte pratat med mina föräldrar om det för jag vill verkligen inte det. Allra helst vill jag bara förtränga det. Jag känner dock att jag ändå vill snacka ut om det med ngn men vill inte att mina kompisar ska tro att jag inte kan snacka om ngt annat elr att jag är ute efter uppmärksamhet. För mina kompisar har verkligen funnits där för mig men det e ju liksom inte deras ”problem” att jag mår dåligt. Eller hur man ska säga det på ett snyggt sätt. Klart att dom finns där men vill inte trötta ut dem...
Hur lång tid tar det egentligen innan man kan gå vidare eller iallafall ha några dagar utan att man tänker på det. Orkar inte att hela tiden får tryck över brösten o andningssvårigheter bara för att jag tänker på det eller ser han i stan eller nåt.
Hej,
Vad modig och stark du är som vänder dig till oss på Rokstjejjourer.se och vågar berätta vad du har varit med om. Det är viktigt att du vet om att ingenting av det som har hänt dig är ditt fel och att det du har utsatts för är inte okej.
Vi har i Sverige idag en samtyckeslag, vilket betyder att en aldrig kan göra någonting utan den andra personens samtycke. Det du har utsatts för är ett sexuellt övergrepp och det kan anmälas. Hur skulle du känna över att anmäla detta till polisen? Vi kan finnas här för dig hela vägen av processen<3
Du beskriver att du inte vill prata om det här med dina vänner då du är rädd att trötta ut dom. Om du vill och vågar tycker jag verkligen du ska prata med dina vänner om det här. Om de är dina vänner och som du skriver funnits där för dig tidigare, så är jag säker på att de kommer att finnas där för dig även nu.
Du beskriver att du inte längre orkar få tryck över bröstet och andningssvårigheter bara för att du tänker på det eller ser han i stan. Att må dåligt efter det du har varit med om är inget konstigt. Det kan vara lätt att skuldbelägga sig själv och det är viktigt att du vet om att ingenting av det du utsatts för är ditt fel. Utan skulden ligger hos de killarna som har utsatt dig. Det finns ingen speciell tid som det tar att bearbeta det som du har varit med om. Vi fungerar alla olika och bearbetar saker på olika sätt. Ibland när man har varit med om någonting jobbigt så kan det vara bra att prata med någon utöver sina vänner. Det går då att prata med en kurator. För att få prata med en kurator så kan du kontakta din ungdomsmottagning eller vårdcentral. Det brukar ofta kännas bättre när en får prata med någon.
Vi på Rokstjejjourer.se finns också här för dig om du behöver prata mer så finns vi i chatten. Du förtjänar att må bra och du är jättemodig som vågar berätta. All styrka till dig <3
Systerliga hälsningar