Psykisk misshandel

Hur vanligt är psykiskt våld?

Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är 7 % av alla kvinnor utsatta för psykiskt våld i sin relation. 25 % av alla kvinnor kommer någon gång i sitt liv att utsättas för ett brott i nära relation. De två vanligaste formerna av psykiskt våld är att förövaren säger elaka saker och begränsar den utsattas liv – till exempel att hon inte får umgås med sina vänner eller gå på fester.

Vad är psykiskt våld?

Psykiskt våld handlar om att kränka, kontrollera och förödmjuka någon genom ord, handlingar eller manipulation. Det kan vara:

• Hot – till exempel att någon säger att de ska skada dig, din egendom eller någon du bryr dig om.
• Härskartekniker – metoder som används för att förminska eller kontrollera dig, som att osynliggöra dig, förlöjliga dig eller lägga skuld och skam på dig.
• Passiv aggressivitet – när någon använder tystnad, undvikande eller indirekta kommentarer för att skapa obehag eller förvirring.
• Kränkande ord och beteenden – att ständigt bli kritiserad, hånad, kallad nedvärderande saker eller anklagad för sådant du inte gjort.

Det kan vara svårt att sätta fingret på. Här är fler konkreta exempel på psykiskt våld:

• Nedvärderar dig och saker du gör eller gillar
• Pratar illa om din familj och dina vänner
• Förminskar dina känslor, säger att du överdriver
• Kontrollerar din mobil, mejl och sociala medier
• Anklagar dig för saker du inte har gjort
• Hotar att ta sitt liv om du gör slut
• Kommenterar ditt utseende eller din vikt negativt
• Bestämmer vilka kläder du ska ha på dig
• Vill att du ska stanna hemma och inte träffa vänner
• Ignorerar dig, straffar dig genom att inte prata med dig
• Är svartsjuk, låter dig inte gå på fester
• Ger dig skuldkänslor, får dig att känna att allt är ditt fel
• Ger dubbla budskap, t.ex. "visst, gå på festen" men blir sur när du gör det
• Får dig att tvivla på dig själv
• Säger att ingen annan vill ha dig eller bryr sig om dig
• Växlar mellan att vara elak och snäll
• Använder gaslighting

Vad är gaslighting?

Gaslighting är en sorts manipulation som ingår i psykiskt våld. Ordet kommer från en gammal film som heter Gaslight, om en man som försöker få en kvinna att tro att hon blivit galen. Filmen påminner starkt om det gaslighting är.

Gaslighting handlar om att få den utsatta att tvivla på sig själv och på sina egna upplevelser. Det kan till exempel låta så här:

• Du berättar att du blev ledsen när förövaren kallade dig "hora". Förövaren svarar: "Va? Det har jag aldrig sagt! Jag skulle aldrig säga ett sådant ord."
• Du tar upp något förövaren har gjort. Förövaren svarar: "Det där har aldrig hänt."
• Du säger att du funderar på att göra slut för att hen är taskig. Förövaren svarar: "Jag är orolig för dig, hur mår du egentligen? Alla tycker att du har blivit konstig."

Gaslighting kan se ut på många sätt, men handlar alltid om att förövaren förnekar och förminskar din verklighet. "Det har aldrig hänt", "det har jag inte sagt" eller "du överdriver alltid" är vanliga fraser. Resultatet blir ofta att du börjar tvivla på dig själv: Överdriver jag? Hände det där på riktigt?

Reaktiv misshandel

Ibland kan förövaren plåga dig psykiskt till en punkt där du tappar det – du kanske skriker eller knuffar tillbaka. Då kan förövaren säga saker som "du är verkligen psykiskt sjuk" eller "det är ju du som misshandlar mig". Kom ihåg att det är du som är utsatt. Förövaren använder det här för att manipulera dig, och ibland också för att få omgivningen att tycka illa om dig.

Ett exempel: ni åker bil och förövaren kör allt fortare trots att du gång på gång ber hen sakta ner. Till slut blir du livrädd och skriker. Då saktar förövaren ner, kör som vanligt och säger: "Vad skriker du för? Du är ju sjuk i huvudet." Efteråt kanske hen berättar för andra att du "flippade ur från ingenstans". Det här går hand i hand med gaslighting.

Psykisk misshandel och dess konsekvenser

Psykiskt våld fungerar som en nedbrytningsprocess, likt hjärntvätt, där den som utsätts ofta förlorar självkänsla och tillit till sig själv. Det kan vara särskilt svårt att återhämta sig från, eftersom det kan vara subtilt och lätt att bortförklara – både för omgivningen och för den som drabbas.

Förövaren bryter systematiskt ner den utsatta genom att trycka ner, isolera och manipulera. Därför är det inte konstigt om du tvivlar på din egen upplevelse – det är vanligt att känna sig osäker när man blivit manipulerad, och det är vanligt att få svårt med minnet efter trauma. Just den här nedbrytningen kan också skapa ett starkt känslomässigt band till förövaren, så kallat trauma bonding, som gör det ännu svårare att lämna.

Är psykiskt våld olagligt?

Det kan det faktiskt vara. Det är olagligt att hota och kränka någon, och det är olagligt att kontrollera någons telefon eller sociala medier. Det är bara några exempel.

Svartsjuka är inte romantiskt

Svartsjuka och kontroll är inte ett tecken på kärlek – det är ett tecken på psykiskt våld. Du ska inte behöva förändra dig för att din partner kräver det. Du ska inte behöva sluta träffa vänner eller ändra din klädstil. Det är inte ditt fel att din partner behandlar dig illa.

"Jag blir åtminstone inte slagen" – eller?

Det blir fel att jämföra våld på det sättet. Psykiskt våld ger visserligen inte samma kroppsliga skador som fysiskt våld, men många som drabbats berättar att det psykiska våldet var det värsta – och det som tog längst tid att återhämta sig från. Allt våld är skadligt, och du förtjänar att må bra och vara fri.

"Jag skriker ju tillbaka, därför är jag inte misshandlad" – eller?

När vi pratar om killars våld mot tjejer måste vi komma ihåg maktobalansen. Killar är ofta fysiskt överlägsna och utgör ett hot på ett helt annat sätt. Att du gör motstånd och försvarar dig är inte jämförbart med det våld du utsätts för – ditt motstånd är en överlevnadsstrategi.

Ibland stannar tjejer kvar i våldet för att de tänker att "våldet kommer från båda hållen". Då är det viktigt att minnas obalansen i fysisk styrka och ofta ekonomi, och att förövaren dessutom brutit ner den utsatta psykiskt. Att ta till försvarsmekanismer för att överleva är naturligt – men du ska inte behöva stanna kvar i våldet på grund av det.

"Välj rätt partner från början så slipper du bli misshandlad" – eller?

Ingen väljer att bli misshandlad. Våldet kommer sakta och gör att vi hinner vänja oss vid det. Det kallas normaliseringsprocessen – ungefär "vägen till att något blir normalt". En förövare skulle aldrig kalla sitt offer "hora" på första dejten; då hade de aldrig setts igen. Det står inte skrivet i pannan på någon att de är en förövare.

Vi måste sluta fråga "varför stannar hon?" och i stället fråga "varför misshandlar han?". Skulden hör hemma hos förövaren.

Det är aldrig ditt fel

Många vi pratat med känner att de bär en del av skulden – att de provocerat fram förövarens beteende eller förtjänar det som händer. Men det är aldrig ditt fel att någon utsätter dig för våld. Aldrig. Du är värdefull och förtjänar en relation som får dig att må bra och känna trygghet. Oavsett vad förövaren fått dig att tänka om dig själv är du värd stöd och hjälp för att må bättre. <3

Röster om psykiskt våld

Tjejer som tidigare utsatts har delat med sig av sina erfarenheter. Några av deras ord:

• "De största skadorna sitter i hjärtat. Hur jag blivit kontrollerad, manipulerad och osäker."
• "Om jag festade anklagades jag för otrohet. Han snokade i min mobil fast det inte fanns något att hitta."
• "Mina vänner sa att min personlighet var borta, men jag försökte bara duga för honom."
• "Han fick mig att känna att jag hittat på allt och att jag överdrev."
• "Jag försökte flera gånger att lämna honom. Det har tagit över ett år för mig att återhämta mig."
• "Ingenting jag gjorde var tillräckligt."

Var kan du få hjälp?

Mäns och killars våld mot tjejer är aldrig okej. Psykiskt våld är en allvarlig form av misshandel som kan få långvariga konsekvenser – men det finns hjälp att få. Hos tjejjourerna finns stöd och någon som lyssnar, alltid anonymt och på dina villkor.

• Sök stöd. Kontakta en tjejjour där du kan prata anonymt om dina upplevelser.
• Dokumentera. Om du utsätts för hot eller psykisk misshandel kan det hjälpa att skriva ner eller spela in vad som händer.
• Polisanmäl. Hot och vissa former av psykiskt våld, som olaga hot, är brottsliga och kan anmälas till polisen.

Känner du igen dig? Du är inte ensam. Du får prata med oss så många gånger du vill, och du bestämmer själv vad vi pratar om. Vi tror på dig och stöttar dig – varmt välkommen att höra av dig till oss eller en annan tjejjour.

Läs mer

• Härskartekniker – de åtta härskartekniker som ofta används för att kontrollera och förminska.
• Trauma bonding – hur kan hon fortfarande älska honom?
• Normaliseringsprocessen – hur kan våld kännas normalt?

Skrivet av Tjejjouren Dalia i Borlänge. Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).