Ordet gaslighting kommer från filmen Gaslight, om en man som får sin fru att tro att hon håller på att bli galen. Filmen fångar precis det gaslighting handlar om: förövaren förnekar din verklighet så länge och så systematiskt att du till slut börjar tvivla på dig själv.
Vad är gaslighting?
Gaslighting är en sorts manipulation som ingår i psykiskt våld. Det handlar om att få den utsatta att tvivla på sig själv och sina egna upplevelser. Förövaren förnekar, förvränger eller förminskar det som hänt – och gör det så ofta att du börjar undra om det är du som minns fel, överdriver eller är "för känslig".
Gaslighting ingår ofta i en större bild av psykiskt våld, tillsammans med härskartekniker, hot, kontroll och kränkningar. Det är sällan enstaka händelser – kraften ligger i upprepningen.
Så kan gaslighting låta
Gaslighting kan se ut på många sätt, men handlar alltid om att förövaren förnekar eller förminskar din verklighet. Några vanliga exempel:
- Du berättar att du blev ledsen när förövaren kallade dig "hora". Förövaren svarar: "Va? Det har jag aldrig sagt! Jag skulle aldrig säga ett sådant ord."
- Du tar upp något förövaren har gjort. Förövaren svarar: "Det där har aldrig hänt."
- Du säger att du funderar på att göra slut för att han är taskig. Förövaren svarar: "Jag är orolig för dig, hur mår du egentligen? Alla tycker att du har blivit konstig."
- Du reagerar på att han flörtar med någon annan. Förövaren svarar: "Du är så otroligt svartsjuk, det är ju sjukt."
- Du gråter efter ett bråk. Förövaren säger: "Nu är du dramatisk igen."
Vanliga fraser är "det har aldrig hänt", "det har jag inte sagt", "du överdriver alltid", "du minns fel" och "du är för känslig". Resultatet blir ofta att du börjar tvivla på dig själv: Överdriver jag? Hände det där på riktigt?
Ibland kan förövaren också pressa dig så länge att du till slut skriker eller gråter okontrollerat – och sedan vända din reaktion mot dig ("det är ju du som misshandlar mig"). Det är fortfarande han som utövar våldet. Din reaktion är en följd av det, inte början på det.
Tecken på att du blir utsatt
Gaslighting är svårt att upptäcka utifrån – och ofta ännu svårare att sätta ord på när du själv är mitt i det. Några vanliga tecken:
- Du ber ofta om ursäkt, utan att riktigt veta för vad
- Du känner dig förvirrad efter samtal och bråk
- Du börjar tvivla på ditt minne och din egen omdömesförmåga
- Du undviker att ta upp saker för att slippa hans reaktioner
- Du känner dig ensam och missförstådd, även när han är där
- Du försöker förklara hans beteende för dig själv och andra
- Du känner dig som en annan person än den du var innan relationen
Varför gör han så?
Gaslighting handlar om makt och kontroll. När du börjar tvivla på dig själv blir du också mer beroende av honom för att förstå vad som är verkligt. Det gör det svårare att lämna, svårare att söka stöd och svårare att sätta ord på det du utsätts för – både för dig själv och för andra.
Psykiskt våld fungerar som en nedbrytningsprocess, likt hjärntvätt. Läs mer om hur våldet gradvis kan börja kännas normalt under normaliseringsprocessen, och om hur ett starkt känslomässigt band till förövaren kan uppstå under trauma bonding.
Är gaslighting brottsligt?
Sedan den 1 juli 2026 är psykiskt våld ett eget brott i Sverige (4 kap. 7 b § brottsbalken). Det är straffbart att upprepat utsätta någon för till exempel beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörliga hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning – om det sammantaget är ägnat att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet är fängelse i högst fyra år.
Gaslighting kan vara en del av det som räknas som psykiskt våld i lagens mening.
Vad kan du göra?
- Lita på din upplevelse. Om något känns fel, så är det fel. Du behöver inte kunna bevisa det för att det ska räknas.
- Dokumentera. Skriv ner det som händer – vad han sa, när, och hur du reagerade. Det hjälper dig att hålla fast vid din egen bild och kan också vara viktigt om du senare vill anmäla.
- Prata med någon utomstående. En vän, en vuxen du litar på, eller en tjejjour. Att sätta ord på det du utsätts för gör det tydligare.
- Sök stöd. Du behöver inte vara säker på vad du utsätts för för att prata med en tjejjour. Vi lyssnar och hjälper dig att sortera.
Var kan du få hjälp?
Hos tjejjourerna finns stöd och någon som lyssnar, alltid anonymt och på dina villkor. Du får prata med oss så många gånger du vill, och du bestämmer själv vad vi pratar om. Vi tror på dig.
Läs mer
- Psykiskt våld – en översikt över det osynliga våldet
- Härskartekniker – de åtta härskarteknikerna och motstrategier
- Normaliseringsprocessen – hur våld kan börja kännas normalt
- Trauma bonding – det starka bandet till förövaren
Baserad på ursprunglig text av Tjejjouren Dalia i Borlänge. Uppdaterad och kompletterad av Rokstjejjourer 2026.