Sexuella övergrepp och våldtäkt

Sexuellt våld – vad det är och hur det kan uttrycka sig

Sexuellt våld innebär att någon gör eller säger något sexuellt mot en annan människas vilja. Detta kan innefatta en rad olika handlingar, både fysiska, verbala och psykiska. Här är några exempel på sexuellt våld:

• Att han rör vid hennes kropp, könsorgan eller mun utan samtycke.
• Att han får henne att röra vid hans kropp eller könsorgan, eller att han rör vid en henne med fingrar eller läppar, fast hon inte vill eller tycker att det känns obehagligt.
• Att han tar bilder eller filmar henne i sexuella sammanhang utan samtycke.
• Att han hotar med att sprida bilder eller rykten om henne om hon inte går med på något sexuellt.
• Att han tvingar eller övertalar henne att se på sexuella handlingar eller att onanera inför honom, antingen online eller i verkliga livet.
• Att han tvingar eller övertalar henne att delta i sexuella handlingar, som onani via webbkamera eller videosamtal, utan att hon vill det.
• Att han tvingar henne till samlag mot hennes vilja eller använder våld, hot, tjat eller manipulation för att få sex.
• Att han övertalar eller pressar henne att gå med på sex genom att ge kläder, pengar eller andra saker.

Våldtäkt, sexuella övergrepp och samtycke – vad säger lagen?

Sexuellt våld, inklusive våldtäkt och sexuella övergrepp, kan begås av personer man känner, som en partner, vän, släkting eller någon man inte känner alls. Det spelar ingen roll om han är ung eller gammal, om det har funnits en relation tidigare eller inte. Om någon tvingar en annan till sex eller utsätter henne för sexuella handlingar utan samtycke, har han begått ett sexuellt övergrepp.

Det är viktigt att veta att det aldrig är den utsatta tjejens fel om hon blir utsatt för sexuellt våld eller övergrepp. Det är förövaren som har gjort fel och utsatt henne för något hon inte vill. Samtycke är avgörande: sex eller sexuella handlingar ska alltid vara frivilliga. Om ingen tydlig vilja att delta uttrycks, är det inte okej.

Det finns lagar som skyddar alla och om någon har blivit utsatt kan en polisanmälan göras. Det är också viktigt att komma ihåg att om en person är under 15 år får ingen överhuvudtaget göra något sexuellt med den personen – oavsett om personen vill eller inte.

Rätten att bestämma över sin egen kropp

Samtycke innebär att någon frivilligt och utan press säger ja till en sexuell handling. Samtycket ska vara tydligt och aktivt – det innebär inte att ett ja till en typ av sexuell handling gäller för andra handlingar. Om någon pressar eller tvingar henne att ha sex eller delta i sexuella handlingar mot sin vilja, är det ett brott. Att man har gett presenter eller skjuts är ingen ursäkt för att pressa henne till sex. Alla har rätt att säga nej när som helst, och om detta inte respekteras, innebär det att handlingen är olaglig. Även om man inte säger nej, betyder inte det att man har gett samtycke. Det finns flera sätt att visa att man inte vill ha sex t.ex genom att vända bort kroppen eller att bli väldigt obekväm av situationen. 

Vanliga reaktioner på sexuellt våld

Alla reagerar på olika sätt när de blir utsatta för sexuellt våld. Det finns inga rätt eller fel sätt att känna. Många som har varit utsatta för sexuellt våld, inklusive våldtäkt, tjatsex eller andra former av sexuella övergrepp, säger att de inte gör motstånd eller inte skriker. 

Frozen fright – när kroppen fryser

En mycket vanlig reaktion vid sexuella övergrepp kallas frozen fright. Det innebär att kroppen "fryser" – du kan inte göra motstånd eller skrika, utan blir liggande stilla. Det är en överlevnadsmekanism, ungefär som att "spela död", som kroppen tar till när den uppfattar situationen som livsfarlig. Du kan inte styra hur kroppen reagerar.

Forskning vid Södersjukhuset har visat att omkring 70 % av alla som utsätts för våldtäkt drabbas av frozen fright. Argumentet "hon gjorde inget motstånd" håller alltså inte – att inte kämpa emot är en av kroppens vanligaste reaktioner, inte ett tecken på samtycke.

Dissociation – att "koppla bort"

Många känner igen sig i att de vid något tillfälle har "kopplat bort" under en stund – från verkligheten, känslorna och situationen. Då är det vanligt att känna overklighetskänslor, att vara som i en bubbla eller att känna sig avstängd. Det kallas dissociation och är en av kroppens skyddsmekanismer när ångesten eller smärtan blir för plågsam.

Tecken som kan vara dissociation:

• Overklighetskänslor
• Att inte känna igen sin omgivning
• Att känna sig avskärmad och avstängd
• Att uppleva att en "försvinner" psykiskt
• Att se sig själv eller situationen utifrån, som att det inte händer en själv
• Att känna sig som i en bubbla, bortkopplad

Du behöver inte ha alla tecken samtidigt – det varierar från person till person och från gång till gång. Du kan läsa mer om dissociation på vår sida om ångest.

Att kroppen reagerar är inte samtycke

Ibland kan kroppen reagera fysiskt under ett övergrepp – du kan till exempel bli våt i underlivet. Det är kroppens sätt att skydda sig, och det har ingenting med lust eller samtycke att göra. Det kan i vissa stunder till och med kännas skönt, trots att du absolut inte vill vara med om det. Kroppen är byggd för att reagera på beröring, och de reaktionerna kan komma även när vi inte vill det.

Det betyder inte att det fanns samtycke. Det är fortfarande ett övergrepp, och du ska aldrig behöva känna skam över hur din kropp reagerade.

Det är också vanligt att känna ångest, oro, skuld eller skam efter att ha blivit utsatt för sexuellt våld. Dessa känslor är normala reaktioner, även om det inte betyder att hon är skyldig till det som hände. Det är också vanligt att ha svårt att sova, känna ont i magen eller känna ett tryck över bröstet. En del kan också ha svårt att koncentrera sig eller känna sig ledsna. Dessa känslor kan komma direkt efter eller långt senare, eller kanske aldrig alls.

Det är viktigt att komma ihåg att alla reagerar olika. Ingen reaktion är fel, och den utsatta har rätt att få stöd oavsett hur hon känner. Det finns inga krav på att man ska känna något specifikt. Det som hänt var inte hennes val, och hon har rätt att få hjälp.

"Att ta initiativet"

En del som utsatts upprepade gånger, till exempel för incest, berättar att de själva ibland "tagit initiativ" till att övergreppen skulle ske. De visste att de skulle utsättas förr eller senare, och den enda lilla kontroll de hade var att välja när. Om du känner igen dig i det: du har ingen som helst skuld i detta.

Vad gör man om någon har blivit utsatt?

Om någon har blivit utsatt för sexuellt våld, våldtäkt eller övergrepp, är det viktigt att prata med någon. Det är aldrig för sent att berätta, och hon är inte ensam. Oavsett om hon vill prata om det som hänt, om hon vill anmäla eller om hon behöver någon att lyssna på, finns det alltid hjälp att få.

Roks tjejjourer finns här för att lyssna och ge stöd. Det kan kännas skrämmande och svårt att ta första steget, men det finns alltid hjälp att få. Det är aldrig hennes fel om något sexuellt sker utan samtycke – och stöd finns att få när som helst.

Ingen ska behöva gå igenom sexuellt våld eller sexuella övergrepp ensam. Alla har rätt till stöd, rätt till hjälp och rätt att få sin röst hörd. Det är viktigt att komma ihåg att man inte är ensam – stöd finns alltid till hands.