ADHD hos tjejer

VAD ÄR ADHD?

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning [NPF]. Adhd är inte en sjukdom och påverkar inte ens intelligens, men det är vanligt att en som har adhd fungerar annorlunda än vad andra förväntar sig. I bästa fall uppmärksammas skillnaderna redan när en är barn, men ibland kan det dröja tills en är vuxen.

Vid adhd är det vanligt att en har svårt att koncentrera sig, att en är överaktiv och/eller är impulsiv, vilket kan göra att vissa saker i ens liv är svårare. Det är också vanligt att en är bra på saker som intresserar en, att en är modig och social. Adhd är olika för alla, men vissa saker som är svåra känner många igen sig i.

Det är vanligt att personer med adhd är väldigt stressade, har ångest, depression, sömnproblem och/eller skadar sig själv. Det är också vanligt att en känner att saker i ens liv bara blir fel och ställer till med problem. Det är jobbiga känslor att gå runt med och du ska inte behöva känna så.

Tecken på adhd:

Du har svårt att fokusera länge
Du har svårt att passa tider
Du har svårt att göra färdigt saker
Du glömmer och tappar bort saker ofta
Du har svårt att läsa och följa instruktioner
Du har många idéer och tankar, men det är svårt att få ordning på dem
Du känner stor rastlöshet och har svårt att sitta stilla
Du har svårt att styra dina känslor

Adhd förekommer såväl hos tjejer och kvinnor som hos killar och män. De grundläggande svårigheterna vid adhd är desamma hos tjejer och killar, men det är vanligt att de yttrar sig på andra sätt hos tjejer.

Tjejer med adhd:

Upplevs oftare mindre störande för omgivningen
Kan vara supersociala och gränslösa
Är bra på att dölja sina svårigheter, men får kämpa hårt för att göra det samtidigt som det tar mycket energi från dem

För att få diagnosen adhd behöver en uppfylla vissa diagnoskriterier. Det är vanligt att symtomen är mindre synliga hos tjejer, vilket gör att det kan ta många år innan tjejer får sin diagnos. Hos tjejer är det vanligt att en har brister i uppmärksamheten, men utan tydlig överaktivitet och impulsivitet. Istället kan det visa sig genom till exempel att en pillar på saker, biter på naglarna, pratar högt och mycket.

Men än idag präglas omgivningen av den stereotypa bilden av adhd -”den hyperaktiva killen som har svårt att sitta still”. Det gör att tjejers svårigheter oftare ses som personlighetsdrag än som symptom på adhd. Tjejer får därför ofta diagnosen senare, först på högstadiet eller senare i livet. När de väl får diagnosen är det vanligt att de får diagnosen “adhd med huvudsakligen ouppmärksam form”, utan tydlig överaktivitet och impulsivitet, även kallat add.

Skolan

Det är vanligt att skolan inte upptäcker tjejers adhd-problematik. Det är en av flera anledningar till varför tjejers svårigheter oftast bedöms vara “mindre” än killars. För många barn och unga med adhd innebär skolan en daglig kamp för att passa in i de förväntade sociala strukturerna, prestationerna och relationerna till vänner, inte minst för tjejer. I takt med att kraven på inlärning och mängden självständigt arbete ökar, är det vanligt att även svårigheterna för barn och unga med adhd ökar.

Exempel på hur adhd hos tjejer kan påverka skolan:

Svårare med inlärning för att det är svårt att koncentrera sig
Skolfrånvaro
Svårt att nå målen/få betyg

Det är vanligt att tjejers svårigheter blir synliga när kraven från skolan ökar och de sociala svårigheterna blir för stora.

Psykisk ohälsa

Det är vanligt med psykisk ohälsa hos tjejer med adhd. Tjejer är ofta duktiga på att dölja sin adhd, vilket kan ta mycket kraft. Det kan också finnas flera tidigare “misslyckanden” i skolan och i relationer som tär på ens självkänsla. Även vården kan missa tjejers ADHD och det är vanligt att tjejer med ADHD får flera psykiatriska diagnoser.

Till exempel:

Ångest
Depression
Ätstörningar

Det är vanligt att ens första kontakt med vården är på grund av psykisk ohälsa, där symtomen egentligen kan grunda sig i en underliggande adhd. Kom ihåg att tjejers adhd oftast inte innehåller lika mycket överaktivitet och impulsivitet som det kan göra för killar.

Det är viktigt att tjejer med ADHD får rätt hjälp och stöd. Obehandlad ADHD kan öka risken för psykiskt dåligt mående, att hamna i riskfyllda situationer och missbruk.

Misstänker du att du har adhd? Ta din känsla på allvar. Prata med din förälder eller vårdnadshavare, elevhälsan på skolan eller ungdomsmottagningen. Tidiga insatser och rätt hjälp minskar risken att du blir nedstämd, får ångest och/eller andra svårigheter.

Våld och annan utsatthet

Tjejer med ADHD utsätts oftare för sexuella övergrepp och annat våld, jämfört med tjejer som inte har ADHD. Det finns hjälp att få, och du är varmt välkommen att chatta med en jour. Stockholms tjejjour har extra stor kunskap om tjejer med NPF.

Familj

När ens barn inte mår bra eller har det jobbigt i skolan är det vanligt att hela familjen påverkas. Tjejer med adhd är oftast väldigt duktiga på att hålla ihop i exempelvis skolan. Det är först när tjejer kanske kommer hem där de känner sig trygga som de bryter ihop. För omgivningen kan det vara svårt att förstå att familjen och tjejen befinner sig i en ohållbar situation med exempelvis utbrott, låsningar och konstanta konflikter med syskon och familj. Särskilt när tjejen på ytan fungerar så bra i skolan. Forskning visar att det oftast är familjen som först uppmärksammar att deras dotter har svårigheter som hon kommer behöva hjälp med. Därför är det viktigt att även lyssna till föräldrarnas eller vårdnadshavarnas beskrivning när man ska ta ställning till om en adhd-utredning ska göras. Skolan missar många gånger symptom hos tjejer som föräldrar eller vårdnadshavare upptäckt.

Symtom som kan märkas hemma:

Sömnproblem
Svårigheter med mat
Starka känslor och utbrott
Svårigheter med kompisrelationer

Kunskap om adhd är oerhört viktigt, inte bara för den som har adhd utan även för personer i ens omgivning. Att få en diagnos kan vara ett bra och viktigt hjälpmedel i att förstå sig själv, hur en fungerar och vilka utmaningar en har. Där har tidiga stödinsatser stor betydelse. Det gör att en tidigt kan identifiera sina styrkor och utmaningar, samtidigt som risken för att utveckla ångest, depression, ätstörningar och/eller missbruk minskar.

Är du under 18 år och vill göra en utredning kontaktar du:

En vårdcentral
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), eller
En ungdomsmottagning

Är du över 18 år och vill göra en utredning kontaktar du:

En vårdcentral
Vuxenpsykiatrin, eller
En ungdomsmottagning

STÖD OCH HJÄLP

Har du adhd? Du har rätt att få stöd och hjälp för att livet hemma, i skolan eller på jobbet ska fungera bra för dig. Hjälpen ska individanpassas efter dina behov och vad du behöver för att må bra.

Det finns olika hjälpmedel som kan underlätta att exempelvis passa tider, fokusera och stressa mindre.

Till exempel:

Kalendrar och scheman
Alarm som ger en påminnelse en viss tid
Bildstöd som ger instruktioner genom bilder
Stressbollar som kan göra det lättare att lyssna fokuserat
Tyngdtäcken som hjälper dig att bli lugn när du ska sova
Appar och program i mobilen för att till exempel planera, varva ned eller sova
Timstockar som visar med en linje eller prickar hur lång tid som gått

Du kan köpa hjälpmedel själv och testa. Du kan också prata med vården och se vad som passar bra för dig och dina behov. Det finns även läkemedel som kan hjälpa vid ADHD.

Hur kan skolan och jobbet hjälpa till vid adhd?

Du ska få hjälp med anpassningar om du går i skolan, studerar på högskola/universitet eller jobbar.

I skolan ska elevhälsan, lärare och rektor tillsammans med dig och dina föräldrar eller vårdnadshavare göra en plan för att underlätta skolgången för dig, för att säkerställa att du mår bra och uppfyller kriterierna som krävs för att klara grundskolan.

Exempel på anpassningar du kan få i skolan:

Jobba i mindre grupp
Extra tid att göra uppgifter
Möjlighet att ta korta pauser, t.ex. bensträckare
Extra hjälp av en lärare eller stödperson
Uppgifter förklarade på ett sätt som du förstår
Sitta på en plats där du har lättare att fokusera
En uppgift i taget för att slippa hålla reda på flera uppgifter samtidigt

På högskola/universitet finns det studenthälsa. Där finns det kontaktpersoner eller samordnare som du får ta kontakt med för att få rätt stöd om du har en funktionsnedsättning som påverkar dina studier.

Exempel på anpassningar du kan få på högskolan/universitet:

Längre tid på dig under tentor
Välja muntlig eller skriftlig tenta
Hjälp med att dela uppsatser eller stora uppgifter i mindre delar
Hjälpmedel och stöd med rutiner
Stöd av en mentor

På jobbet är det bra om du pratar med din arbetsgivare och berättar att du har adhd och vad du behöver för att fungera bra på jobbet. Du kan även prata med din kontakt i vården eller företagshälsovården om ditt jobb och om du behöver några anpassningar för att fungera bra och må bra. Tips! Ta hjälp av riksförbundet Attentions lista a4_checklista_arbetsplats-1.pdf (attention.se) (Så här funkar jag), där kan du kryssa i vad som är viktigt för dig för att fungera bra på din arbetsplats.